Har generation Z mindre sex än andra?

Är generation Z:s sexliv verkligen så annorlunda jämfört med tidigare generationer? Frågan har fått förnyad aktualitet efter en ny undersökning från USA, där många unga vuxna rapporterar en förhållandevis låg sexuell aktivitet. I Sverige är bilden mer splittrad, enligt professor Charlotta Löfgren.

Undersökningen, som har fått stor spridning i internationella medier, visar att en betydande andel unga vuxna i USA har färre sexuella kontakter än vad som var vanligt bland tidigare generationer i samma ålder. Resultaten ligger i linje med en bredare trend som forskare under flera år har kallat för ”sexrecession” – en nedgång i sexuell aktivitet bland unga i västvärlden.

Generation Z, det vill säga personer födda ungefär mellan mitten av 1990-talet och början av 2010-talet, har vuxit upp med smartphones, sociala medier och dejtingappar. Flera studier har pekat på att digitaliseringen har förändrat hur unga träffas och inleder relationer. Samtidigt har unga vuxna i många länder skjutit upp traditionella vuxenlivsetapper som att flytta hemifrån, etablera sig på arbetsmarknaden och inleda partnerskap. Ekonomisk osäkerhet, psykisk ohälsa och ökad press att prestera har lyfts fram som möjliga förklaringar.

Men forskningen är inte entydig. Att unga i USA rapporterar låg sexuell aktivitet behöver inte betyda att samma mönster finns i andra länder. Sverige har en annan samhällsstruktur, med en mer omfattande sexualundervisning i skolan, en öppen syn på sexualitet och en stark betoning på jämställdhet. Enligt Charlotta Löfgren är den svenska bilden mer komplex än den amerikanska. Det går inte att tala om en enda trend för hela generationen; utvecklingen skiljer sig åt mellan olika grupper, regioner och sammanhang.

I Sverige har unga vuxna generellt god tillgång till kunskap om sex, samtycke och preventivmedel. Samtyckeslagen, som infördes 2018, har också bidragit till en bredare diskussion om frivillighet och kommunikation i sexuella relationer. Samtidigt visar undersökningar att inte alla unga känner sig trygga eller nöjda med sitt sexliv. Det finns skillnader kopplade till utbildning, socioekonomisk bakgrund och var man bor. I storstäderna kan utbudet av dejtingappar och sociala sammanhang vara större, medan unga på mindre orter kan ha andra villkor.

En viktig aspekt är att själva mätmetoden kan påverka resultaten. Frågor om sexuell aktivitet är känsliga, och svaren kan variera beroende på hur undersökningen är utformad, hur urvalet ser ut och hur deltagarna tolkar begrepp som ”sex”. Det gör att jämförelser mellan generationer och länder måste göras med försiktighet.

Dejtingappar har förändrat marknaden för relationer på ett sätt som knappast fanns för tio år sedan. Plattformar som Tinder och liknande tjänster har blivit en naturlig väg in i dejtingvärlden för många unga. Forskare har dock diskuterat huruvida apparnas fokus på snabba val och visuella intryck påverkar sexuella beteenden. Vissa menar att utbudet kan leda till en känsla av utbytbarhet, medan andra ser en ökad frihet att utforska sin sexualitet på egna villkor.

Charlotta Löfgren framhåller att det är viktigt att inte reducera generation Z:s sexualitet till en enda siffra. Unga vuxna i Sverige lever i en tid av stora förändringar, men också med fler möjligheter att reflektera över vad de vill ha. Det handlar inte nödvändigtvis om att unga har mindre sex, utan om att sex och relationer tar andra former än tidigare.

För att förstå utvecklingen krävs mer forskning som följer samma individer över tid. Befintliga undersökningar ger en ögonblicksbild, men de kan inte fånga hela komplexiteten i unga människors liv. Det som är tydligt är att debatten om generation Z:s sexliv väcker frågor som sträcker sig långt bortom sovrummet: om digitalisering, psykisk hälsa, utbildning och samhällets förväntningar på unga.

I väntan på fler svar får både USA:s nedåtgående siffror och Sveriges mer splittrade bild stå som exempel på hur svårt det är att mäta något så grundläggande och privat som mänsklig sexualitet.