Underkändes i säkerhetsprövning – hade fortsatt tillgång till hemliga uppgifter nära statsministern

En medarbetare i Regeringskansliet arbetade fram till nyligen i en av de mest säkerhetskänsliga verksamheterna i Sverige, med uppdrag nära statsministerns nationella säkerhetsrådgivare Niclas Kvarnström. Under våren 2026 uppstod problem med medarbetarens säkerhetsprövning. I mitten av juli kom beskedet: personen var inte längre godkänd att delta i säkerhetskänslig verksamhet.

Trots det fick medarbetaren behålla tillgången till Regeringskansliets säkerhetskänsliga it-system, teknisk utrustning och kunde ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Hen behöll också sitt passerkort och var vid flera tillfällen inne i Regeringskansliets lokaler på Rosenbad, bland annat i statsministerns korridor. Först efter att ha fått beskedet om den underkända säkerhetsprövningen fick personen gå på semester i väntan på en permanent lösning.

Säkerhetsprövning är en central del av säkerhetsskyddslagen. Syftet är att bedöma om en person är lämplig för en viss uppgift, samt om hen är lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt. I bedömningen ingår också att undersöka om det finns sårbarheter som kan göra personen mottaglig för påtryckningar. Prövningen ska inte bara göras inför en anställning, utan följas upp under hela tiden en person arbetar i säkerhetskänslig verksamhet. Att en person med underkänd säkerhetsprövning under flera veckor behåller åtkomst till skyddsvärd information väcker därför allvarliga frågor om Regeringskansliets säkerhetsrutiner.

Enligt Dagens Nyheters källor beskrivs medarbetaren som en skicklig och uppskattad tjänsteman. Beslutet att inte godkänna säkerhetsprövningen ska inte ha berott på något som personen själv gjort, utan på omständigheter som rörde andra personer. Drygt en månad efter beskedet hittades medarbetaren avliden i sitt hem. Personen hade tagit sitt liv.

I ett efterlämnat brev till DN:s journalister riktar personen hård kritik mot Regeringskansliets säkerhetsorganisation. Hen ansåg sig felaktigt bedömd, samtidigt som hen kunde behålla tillgången till säkerhetskänslig information och utrustning. I brevet skriver personen bland annat:

”De säkerhetsbrister som begåtts kan påverka Sverige i generationer om de inte rättas till. Regeringskansliets säkerhetschefer ska på sina bara knän tacka Gud att det var jag som utsattes för detta och inte någon annan som direkt läckt information om Sveriges intressen.”

Personen avslutar brevet med orden: ”Jag har gjort mitt och informerat.”

Uppgifterna i brevet bekräftas av flera av varandra oberoende källor. DN:s reportrar har inte tidigare haft kontakt med medarbetaren, men har under en längre tid granskat säkerhetsbrister kring statsministerns nationella säkerhetsrådgivare. Efter dödsfallet gjordes också en anmälan till Arbetsmiljöverket. Enligt DN:s uppgifter gjordes den mot bakgrund av att Regeringskansliet bedömde att förhållandena kring säkerhetsprövningen kunde ha betydelse för det inträffade.

Regeringskansliet har avböjt intervju och vill inte svara på frågor om hur säkerhetsarbetet fungerade i det aktuella fallet. I ett mejl till DN skriver myndighetens presstjänst:

”Era frågor rör bland annat hantering och rutiner i Regeringskansliets säkerhetsarbete, vi går inte in på dessa. Som vi tidigare nämnt är alla medarbetare i Regeringskansliet säkerhetsprövade och flertalet tjänster är inplacerade i säkerhetsklass.”

Den nationella säkerhetsrådgivaren har en central roll i arbetet med Sveriges säkerhet. Funktionen ansvarar för analys och samordning av frågor som rör nationell säkerhet och bistår statsministern i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Tjänsten inrättades 2022 av Ulf Kristerssons regering. Henrik Landerholm blev Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare, men avgick i januari 2025 efter en rad uppmärksammade säkerhetsmissar. Bland annat tog han in en medarbetare utan ny säkerhetsprövning och glömde kvar hemliga handlingar på en kursgård.

Hans tilltänkte efterträdare Tobias Thyberg meddelade bara timmar efter att han utsetts att han inte skulle tillträda tjänsten. Bakgrunden var att en känslig bild från en dejtningsapp, som han inte berättat om vid säkerhetsprövningen, blivit känd. Sedan juli 2025 innehas posten av Niclas Kvarnström.

Det aktuella fallet belyser därmed inte bara en enskild medarbetares öde, utan också sårbarheterna i ett säkerhetsarbete som redan varit föremål för kritik. Att en person som inte längre anses lämplig för säkerhetskänslig verksamhet kan fortsätta röra sig fritt i statsministermiljö är en allvarlig signal om brister i kontroll och uppföljning. DN har varit i kontakt med anhöriga inför publiceringen.