Ny beräkning av skolpeng ska minska orättvisan

Finansieringen av friskolor har länge varit en av de mest omstridda frågorna i svensk skolpolitik. Kritiker menar att systemet med skolpeng slår orättvist mot de kommunala skolorna och att det saknas enhetliga regler för hur pengarna ska fördelas. Nu presenterar en statlig utredning nya förslag som kan förändra detta – särskilt för gymnasieskolan.

Sedan friskolereformen på 1990-talet har fristående skolor rätt till bidrag från elevens hemkommun. Bidraget, som kallas skolpeng, ska motsvara den genomsnittliga kostnaden för en elev i den kommunala skolan. Reformen har lett till en växande marknad med allt fler friskolekoncerner, stiftelser och ekonomiska föreningar. Samtidigt har debatten om vinstuttag, etableringar och kvalitet blivit alltmer polariserad.

Riksrevisionen har vid flera tillfällen kritiserat systemet. Enligt myndigheten är beräkningarna av skolpengen inte rättvisa. Kommunala skolor får ofta för lite pengar i förhållande till sina kostnader, bland annat eftersom de har ett större ansvar för att ta emot alla elever, även de med särskilda behov. Dessutom saknas ett strikt nationellt regelverk, vilket gör att kommuner räknar på olika sätt. Skillnaderna kan vara stora – skolpengen för en elev kan skilja så mycket som 70 000 kronor per år mellan två kommuner.

Förra sommaren presenterade utredaren Lena Holmdahl ett delbetänkande med förslag om att kommuner skulle få göra ett avdrag på 6 procent på skolpengen till friskolor. Avdraget skulle kompensera kommunerna för merkostnader som de kommunala skolorna har. Men regeringen ansåg inte att förslaget höll tillräckligt hög kvalitet och valde att skrota det.

På torsdagen fick utbildningsminister Simona Mohamsson (L) ta emot den sista delen av utredningen. Den här gången handlar det om ett nytt finansieringssystem för gymnasieskolan. Utredningen föreslår bland annat att staten ska kräva att kommunerna analyserar nivån på skolpengen genom att ta fram en vägledande norm för resurserna till skolan.

Skolverket har i dag en riksprislista som kommunerna kan använda för att beräkna hur mycket de ska betala till en friskola. Listan ska enligt förslaget förbättras och fungera normerande för ersättningen till gymnasieskolan. Det skulle innebära att kommunernas beräkningar blir mer likvärdiga och att skillnaderna minskar.

Utredningen föreslår också en omfördelning av pengar inom skolpengen. Fem procent ska tas från bidraget för elever med höga meritvärden och föras över till elever med låga meritvärden. Skälet är att kommunala skolor har ett större ansvar för att alla barn får en skolplats, vilket innebär högre kostnader. En liknande omfördelning har redan diskuterats inom grundskolan, där utredningen föreslår att kommunerna årligen ska dra av 6 procent från bidraget till enskilda huvudmän för att täcka sina merkostnader.

När det gäller gymnasieskolan ser situationen dock annorlunda ut. Utredningen föreslår därför att kommuner ska kunna undanta vissa gymnasieutbildningar från avdraget. Det kan handla om utbildningar som är särskilt viktiga för regionens kompetensförsörjning eller där friskolorna har ett tydligt mervärde. Samtidigt vill utredningen införa så kallade villkorade belopp. Det skulle ge kommunerna möjlighet att ge ett större bidrag till fristående gymnasieskolor som lever upp till vissa villkor, till exempel resursskolor som behöver ha fler lärare per elev.

Förslagen kan få stora konsekvenser för friskolorna, särskilt för de koncerner som har många elever med höga betyg. En omfördelning från höga till låga meritvärden skulle minska intäkterna för vissa skolor samtidigt som andra kan få mer pengar. Det kan också påverka etableringsviljan på den svenska friskolemarknaden, som under flera år har präglats av debatt om vinstuttag, ägarprövning och sjunkande elevkullar i vissa regioner.

Frågan är politiskt känslig. Det faktum att regeringen redan har skrotat en del av utredningen visar att förslagen är kontroversiella. Nu väntar en fortsatt beredning, och det återstår att se hur regeringen ställer sig till de nya förslagen. Klart är att en reform av skolpengen skulle vara en av de största förändringarna av det svenska skolsystemet sedan friskolereformen infördes.