Ny bok om Tidö: Med Sverigedemokraterna försämras demokratin

När Tidöavtalet undertecknades den 14 oktober 2022 tog svensk politik en ny riktning. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildade regering med stöd av Sverigedemokraterna, vilket gav det sistnämnda partiet ett omfattande inflytande över politiken. Så pass omfattande att samarbetet nu beskrivs som en ”pakt” i en ny bok författad av journalisten Heidi Avellan och statsvetarna Ulf Bjereld och Jonas Hinnfors.

En av bokens centrala slutsatser är att svensk demokrati håller på att försämras under Tidöregeringen. Enligt Jonas Hinnfors, professor emeritus vid Göteborgs universitet, sker denna försämring gradvis.

”Försämringen går i små steg. Man kan säga att tangenten har ändrat riktning och det har i första hand med Sverigedemokraterna att göra,” säger Hinnfors.

Han talar om början på vad han kallar en ”Ungernfiering” – en term som syftar på utvecklingen i Ungern under Viktor Orbáns styre, där den politiska styrningen av rättsväsende, medier och akademi har ökat markant.

Författarna pekar på flera exempel som stöder denna tes. Det statliga stödet till civilsamhället har minskat under Tidöavtalets tid. Public service-företagens ekonomiska villkor har försvagats. Forskningsfinansiering har hastigt avbrutits och kulturen har fått minskade anslag.

På rättsområdet lyfter Hinnfors särskilt fram retroaktivitet – att en ny lag tillämpas på något som skett tidigare. Han exemplifierar med permanenta uppehållstillstånd som nu kan omvandlas till tillfälliga.

”Det är en etablerad princip att du inte ger ett positivt besked och sedan tar tillbaka det. Nu är den principen på väg att ändras i relation till permanenta uppehållstillstånd, som blir tillfälliga,” förklarar han.

Hinnfors tror att partier som Moderaterna egentligen inte vill se denna utveckling, men gradvis accepterar den eftersom det ger dem regeringsmakten. Sverigedemokraterna kan erbjuda denna makt, vilket gör partiet till en stark spelare i svensk politik.

Vad skulle då en mandatperiod med SD-ministrar innebära för svensk demokrati? Hinnfors menar att de skulle försöka påverka regeringens inställning till universiteten, rättsväsendet och medierna i den riktning Sverigedemokraterna önskar, men att det blir en förhandling.

”Sverigedemokraterna blir förmodligen mer framgångsrika när det gäller vem som kan betraktas som svensk och vad som ska ske med dem som inte uppfattas som svenskar, än vad man blir på andra politikområden,” säger han.

Hinnfors understryker att SD i grunden förblir likt det parti som startades en gång – med fokus på att ”bevara Sverige svenskt”, även om man nu talar om ”öppen svenskhet”. Han menar att kriterierna för svenskhet fortfarande är snäva och att begrepp som ”vandel” för uppehållstillstånd ger myndigheterna ett tolkningsutrymme som SD vill påverka.

Ett vanligt argument i debatten är att med cirka 20 procent av väljarna i ryggen är det naturligt att Sverigedemokraterna får inflytande över politiken. Detta tillbakavisar dock Hinnfors.

”I Sverige har vi parlamentarisk demokrati. Socialdemokraterna har 31 procent, men inget formellt inflytande över regeringspolitiken,” påpekar han.

I boken presenterar författarna fyra råd för att hindra populistiska, högerradikala krafter: Bygg breda allianser med demokratiska krafter även över skiljelinjen vänster–höger; håll högerradikala krafter utanför den politiska makten; sätt dagordningen så att inte debatten präglas av högerauktoritära partiers verklighetsbild; och kompromissa inte i fråga om demokratins normer.

På frågan om politiker och partier kommer att följa dessa råd är Hinnfors skeptisk, men hoppas att boken åtminstone ska väcka debatt.

Boken ”Tidöpakten – så förändras Sverige” ges ut av bokförlaget Atlas, som ingår i Arenagruppen, nästa vecka. Förutom Heidi Avellan och Jonas Hinnfors är även statsvetaren och professorn Ulf Bjereld från Göteborgs universitet en av författarna.