Nytt misstänkt skuggfartyg bordat i Östersjön

I svenska vatten genomfördes under söndagen ytterligare en insats mot vad som misstänks vara ett fartyg tillhörande den så kallade ryska skuggflottan. Kustbevakningen och polisen bordade oljetankern Jin Hu utanför Trelleborg vid 14-tiden på söndagseftermiddagen, vilket markerar den femte liknande insatsen på kort tid.

Det 182 meter långa fartyget, som seglar under syrisk flagg, kom in på svenskt vatten under förmiddagen efter att ha lämnat hamnen i turkiska Aliaga den 16 april. Enligt Kustbevakningen finns flera omständigheter som väcker misstankar kring fartyget, inte minst att det finns upptaget på flera internationella sanktionslistor, däribland EU:s och Storbritanniens.

– Fartyg som kan misstänkas ha bristande sjövärdighet och som vi bedömer inte följer de regler som gäller och som vi kommit överens om, fortsätter att segla på svenska vatten. Det är inte acceptabelt, säger Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen i ett pressmeddelande.

Jin Hu misstänks segla under falsk flagg, vilket är en av de metoder som används inom den så kallade skuggflottan för att kringgå internationella sanktioner. Denna flotta har expanderat kraftigt sedan västerländska sanktioner infördes mot Ryssland efter invasionen av Ukraina 2022. Fartygen används ofta för att transportera rysk olja och andra varor utan att deras verkliga ägarskap kan spåras.

Kustbevakningen uppger att bordningen gick lugnt till och att personal nu arbetar ombord på oljetankern. Fartyget, som bedöms vara olastat, har beordrats att ankra på svenskt territorialvatten söder om Trelleborg. I samma område ligger sedan tidigare det misstänkta skuggfartyget Caffa, som också hålls kvar av svenska myndigheter efter en liknande insats.

Utredningen leds av åklagare och syftar till att klargöra oklarheter kring fartygets dokumentation, ägarförhållanden och sjövärdighet.

– Det är mycket allvarligt att det finns så många brister och oklarheter kring fartyg som trafikerar våra vatten. Nu utreder vi de här omständigheterna, för att få klarhet, säger Daniel Stenling.

De senaste månadernas ökade aktivitet från Kustbevakningen mot misstänkta skuggfartyg i svenska vatten återspeglar en större europeisk trend. Sedan kriget i Ukraina inleddes har EU skärpt kontrollen av fartyg med kopplingar till Ryssland. Särskilt Östersjön har blivit en viktig transitzon för ryska intressen, vilket har lett till ökad övervakning från kuststaternas myndigheter.

Fenomenet med skuggflottan har skapat utmaningar för internationell sjöfart och tillsyn. Dessa fartyg opererar ofta med bristfällig försäkring, otillräcklig bemanning och undermåligt underhåll, vilket utgör risker för både sjösäkerheten och miljön. Särskilt i Östersjön, som redan är ett känsligt havsområde, finns oro för potentiella olyckor med miljökatastrofer som följd.

Enligt sjöfartsexperter har antalet fartyg i den ryska skuggflottan ökat markant det senaste året, och många av dem försöker trafikera europeiska vatten genom att använda falska identiteter eller segla under bekvämlighetsflagg från länder med mindre rigorös tillsyn.

De tidigare bordningarna som genomförts av Kustbevakningen har i flera fall lett till att fartyg hållits kvar på grund av omfattande brister i dokumentation och sjövärdighet. Några av fartygen har legat för ankar i svenska vatten under längre perioder, vilket har väckt oro bland boende i kustnära områden.

Myndigheterna har inte kommenterat hur länge utredningen av Jin Hu förväntas pågå eller vilka specifika åtgärder som kan bli aktuella. Enligt internationell sjörätt kan fartyg kvarhållas om de utgör en säkerhetsrisk eller bryter mot nationella eller internationella regelverk.