På Innovitaskolan på Hisingen i Göteborg har ett unikt projekt tagit plats i skolschemat. Mellan lunch och svenska står det ”gängsnack” på lektionsplanen. När kommunpolisen Håkan Bredinge stiger in i skolbyggnaden ropas hans namn av en femteklassare. Bredinge, som varit verksam i området i ett femtontal år, är en av huvudkrafterna bakom initiativet.

I det lilla klassrummet är det fullsatt. Vuxna trängs längs väggarna – två poliser, en socialsekreterare och två fältassistenter har samlats för att prata om ett tabubelagt ämne. Therese Josefsson Niemelä, socialarbetare hos polisen, inleder med att be eleverna associera fritt kring ordet gängkriminalitet.

Svaren kommer snabbt och träffsäkert. En elev konstaterar att det är lätt att ta sig in i gängen men svårt att ta sig ut. En annan tillägger tankfullt att det kan börja med något litet och sluta med mord. De vuxna i rummet utbyter imponerade blickar över elevernas insikter.

Att barn redan vet mycket förvånar inte Therese Josefsson Niemelä. Syftet med lektionerna är istället att utrusta dem med strategier för att kunna motstå rekryteringsförsök. Hon betonar vikten av att eleverna blir uppmärksamma på varningssignaler och vet vad de ska göra om de hamnar i riskzoner.

”De förstår mycket mer än vuxna, men vet inte alltid vad de ska göra. Det ska vara självklart för dem att väva in en förälder, kurator eller annan bra vuxen”, förklarar hon.

Informationen kretsar kring den animerade filmen ”Min bästa vän” som tagits fram av polisen. I filmen får eleverna följa en pojke vars kompis dras in i ett gäng. Det börjar oskyldigt – med en bjudning på pizza. Sedan diskuterar eleverna hur pojken hade kunnat ta sig ur situationen.

Filmen finns tillgänglig på polismuseets hemsida och är fri att använda för alla skolor i landet. På Hisingen ville man dock gå längre och kombinera informationen med ett fysiskt besök från polisen.

Håkan Bredinge betonar vikten av att vara där barnen är. När polisen bjuder in till möten vet de att det inte kommer så mycket folk. Därför bjuder de istället in sig själva till skolor, fotbolls- och handbollsträningar.

Under lektionen delar Bredinge ut materialet Gängsnack som tagits fram av Länsstyrelsen och i första hand riktar sig till föräldrar och andra vuxna. Broschyrerna har enligt polisen spridits brett i Stockholm, där de delats ut i länets alla kommuner. I Malmö har materialet nått skolor och andra barnnära verksamheter.

Göran Holmgren, kommunpolis i Malmö, understryker allvaret. Han påpekar att rekrytering kan ske över hela staden, inte bara i vissa områden. Budskapet är tydligt – detta är inte någon lekstuga utan på allvar.

På Innovitaskolan går både barn från villaområdet alldeles intill och från den närliggande stadsdelen Backa som av polisen klassats som utsatt område. Under lektionen berättar en flicka att hon sett kriminella sälja droger på sin gata. En pojke vittnar om två äldre killar som närmade sig honom vid en fotbollsplan.

”Man ska inte ta pengar från killar som går runt med fyra telefoner. Nu har mina föräldrar sagt att jag inte får vara där förutom när jag har träning”, säger han.

I filmen lämnas slutet medvetet öppet. Det avfyras skott och polissirener tjuter, men man får inte veta vad som hänt. Barnen är märkbart tagna av händelseförloppet. En flicka förmodar att huvudpersonen sköt någon för att han var rädd att någon skulle skada hans familj.

När Håkan Bredinge frågar varför pojken följde med de äldre killarna från första början kommer svaret snabbt: ”Om man är lite ensam kanske man tror att man ska få nya vänner.”

Att eleverna kan prata relativt öppet är en förutsättning för att träffarna ska vara givande, menar Therese Josefsson Niemelä. Efter att ha testat olika årskurser har de konstaterat att femteklassare är den optimala målgruppen. För fjärdeklassare är det för tidigt, och kommer de först i sexan kan det vara för sent – då är eleverna redan för inskolade i problematiken.

När frågan om risker med tidig exponering för kriminalitet ställs är svaret tydligt. Tanken är inte att skrämma eller romantisera den kriminella livsstilen. Målet är att göra barnen mer förberedda på att hantera problem innan de uppstår.

Till hösten ska Gängsnack hållas i 73 klasser över hela Hisingen. Enligt Håkan Bredinge arbetar man också på att hitta ett sätt att utvärdera projektet. De kan känna att initiativet är bra, men vill få det bekräftat svart på vitt.

I slutet av lektionen flockas eleverna runt Bredinge – flera har bestämt sig för att bli poliser. Det som inom polisen kallas relationsskapande arbete är hans signum, men han höjer ett varningens finger mot överdriven personfixering.

”Jag tycker detta är jätteroligt, men allt ska inte hänga på att det finns eldsjälar. Fler ska ta ansvar för det här brottsförebyggande arbetet, det är så fruktansvärt viktigt”, säger han.

Enligt polisens information finns det flera varningstecken som föräldrar bör vara uppmärksamma på. Det kan handla om att barnet börjar ljuga eller dölja saker, umgås med nya och äldre ungdomar eller vuxna, kommer hem med nya kläder eller telefoner, slutar be om pengar eller verkar ha mer egna pengar. Andra tecken inkluderar misstänkt många eller stora betalningar via Swish eller bankkonto, användning av två simkort, kommunikation med kriminella på sociala medier eller nedladdning av krypterade chattappar. Även förändrade uttryckssätt, nya åsikter och värderingar kan vara varningssignaler.