Rekordmånga vildsvin: Köttet kan vara lösningen

De senaste två vintrarna har varit milda, med goda ollonår och rikligt med frukt i skogarna. För vildsvinen har det inneburit närmast idealiska förhållanden. Fler djur än normalt har överlevt vintermånaderna, och förökningstakten har varit hög. Under 2024 fick utvecklingen genomslag i stora delar av landet när vildsvinsstammen växte kraftigt. Framför allt i södra Sverige, där vildsvinen är flest, märktes ökningen tydligt.

Effekterna syntes snabbt i statistiken. Antalet trafikolyckor med vildsvin ökade från cirka 5 700 under 2023 till 9 200 året därpå – en uppgång på över 60 procent på bara tolv månader. En kollision med ett vildsvin kan orsaka omfattande fordonsskador och i värsta fall personskador. Enligt Anders Broby, handläggare vid Viltanalysenheten på Naturvårdsverket, har den snabba ökningen av viltolyckor nu brutits. Men stammen är fortfarande rekordstor.

Vildsvinet har en skiftande historia i Sverige. För drygt hundra år sedan var arten i princip utrotad, men under 1900-talet återetablerade den sig genom utplanteringar och rymlingar från hägn. Under senare decennier har stammen vuxit stadigt, framför allt i södra och mellersta Sverige, där mildare vintrar och åkermark i närhet av skog ger goda levnadsvillkor.

Naturvårdsverket, som ansvarar för viltförvaltningen, uppskattar att det i nuläget finns över 570 000 vildsvin före jakt. Efter avslutad jaktsäsong beräknas stammen till cirka 325 000 djur. Den årliga avskjutningen uppgår därmed till omkring en kvarts miljon djur. Ändå fortsätter stammen att växa – jakten räcker med andra ord inte till för att hålla tillbaka populationen. Något officiellt mål för hur stor stammen bör vara har myndigheten inte satt. Men såväl Naturvårdsverket som Svenska jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund är överens om att den behöver minska – dock inte om hur mycket.

Nyckeln till en minskning är en betydligt högre avskjutning under flera års tid.

– Jägarna måste skjuta mycket för att knäcka uppgången och den höga avskjutningen måste hålla i under några år för att få ner stammen till en lägre nivå, säger Anders Broby.

Redan i dag är jakten på vildsvin omfattande. Vildsvin får jagas året runt, med undantag för suggor med kultingar. Tekniska hjälpmedel som mörkersikte är tillåtna, och 2024 infördes nya regler som förenklar hanteringen och försäljningen av vildsvinskött. Jägare kan numera sälja mindre mängder kött direkt till konsumenter och detaljhandeln.

Trots förenklingarna menar Svenska jägareförbundet att det fortfarande är kostsamt och administrativt tungt att sälja vildsvinskött vidare. Krav på trikin- och cesiumtester, kylkedjor, spårbarhetsprotokoll och veterinärbesiktningar driver upp priserna. En konsekvens är att Sverige importerar vildsvinskött från övriga Europa, samtidigt som de svenska skogarna hyser gott om vildsvin. De höga kostnaderna gör också att mycket av köttet aldrig når marknaden, utan stannar hos jägarna själva.

Carl-Johan Djurstedt Holm, generalsekreterare på Svenska jägareförbundet, vill se ytterligare regelförenklingar och så kallad dynamisk upphandling i kommunerna. Dynamisk upphandling innebär att inköpen kan göras löpande, så att kommuner kan köpa in viltkött när det faktiskt finns tillgång.

– Genom att låta offentliga kök köpa in vildsvinskött när tillgången är som störst – under höst- och vinterjakten – kan efterfrågan öka och ge jägarna incitament att skjuta fler djur, säger han.

För lantbruket är den växande vildsvinsstammen en allt tyngre ekonomisk börda. Enligt en rapport från Jordbruksverket uppskattas kostnaderna för skador på lantbruksgrödor till cirka 300 miljoner kronor under 2023. Det handlar bland annat om uppgrävda marker och betade grödor, och för enskilda lantbrukare i drabbade områden kan skadorna vara mycket kännbara. I värsta fall kan vildsvin förstöra en stor del av en skörd under en enda natt.

På senare år har viltförvaltningen i Sverige dessutom fått en ny dimension genom afrikansk svinpest. Sjukdomen konstaterades hos vildsvin i Sverige 2023, och en minskad stam ses som ett sätt att begränsa smittspridning. Frågan om vildsvinen rymmer därmed såväl trafiksäkerhet och grödoskador som djurhälsa – och med en rekordstor stam krävs uthålliga insatser under flera år för att vända utvecklingen.