Så ska vårdpersonal lockas att dra på sig uniform

På kajen på Känsö i Göteborgs södra skärgård står en 208 år gammal byggnad med texten ”Parloir” målad i ljusblått. Ordet, franska för att tala, bär spår från en tid då smittskydd var en fråga om liv och död. Där inne fördes samtal med besättningar på ankommande fartyg medan svavelrök steg ur en ränna i golvet – ett sätt att hålla pesten borta från staden.

Förra helgen var parloiren det första de vårdanställda mötte när de sattes i land på ön för tvådygnskursen ”48h”. Därefter väntade marsch i raka led till logementen, packning av ryggsäck och en noggrann genomgång av hur sängen skulle bäddas. Redan första kvällen kom beskedet: bäddningen skulle inspekteras nästa morgon.

Känsö är i dag ett militärt skyddsobjekt vid inloppet till Göteborgs hamn. Läkare, sjuksköterskor, veterinärer, tandläkare, ambulanspersonal och fysioterapeuter från hela landet hade bjudits in för en form av prova-på-helg. Försvarsmaktens mål är tydligt: att få fler legitimerad vårdpersonal att söka sig till försvarets sjukvårdsorganisation, antingen på heltid eller som reserv vid sidan av det civila jobbet.

– Hos oss finns egentligen oändliga möjligheter för legitimerad personal i vården som går att kombinera med det civila, säger överstelöjtnant Sam Garanpayeh, chef för funktionsenheten vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg.

Han välkomnade de 75 deltagarna sedan de dragit på sig fältuniform och kängor. Uppmaningen att hälsa stående i givakt togs halvt på skoj, halvt på allvar.

– Nu är försvaret med i Nato. Men även ni, hela samhället, och försvarsviljan är direkt kopplad till hur vi klarar sjukvården, sa han.

Bakgrunden till satsningen är en färsk granskning från Riksrevisionen som konstaterat att den militära sjukvården är eftersatt. Försvarsmakten behöver enligt myndigheten öva logistik och sjukvård i betydligt större utsträckning för att kunna verka i krig. Samtidigt beskrivs rekryteringen av rätt kompetens som en utmaning. Riksrevisionen pekar också på att sjukvård inte ingår som obligatorisk del i officersutbildningen, och att Nato-medlemskapet innebär en ny dimension av komplexitet när det gäller organisation och resurssättning av logistik och sjukvård.

Helgen på Känsö är en pusselbit i det arbetet. Försvarsmedicincentrum arrangerade ”48h” för sjunde gången, och intresset har ökat markant. Runt 380 personer sökte plats, men bara 75 togs ut.

Under övningarna fick deltagarna bland annat testa att göra upp eld med tändstål, utsättas för ett eldöverfall och bära en skadad soldat på bår till ett sjukvårdstält för att stoppa blödningar och ge smärtstillande. En grupp fick hoppa i havet för att öva omhändertagande av hypotermi. Kurschefen Ann-Kristin Thulander, tidigare ambulanssjuksköterska, berättar att tändstålet deltagarna får ta med sig hem.

– Tändstålet får de ta med sig härifrån, för att kunna börja preppa hemma. De har också fått med sig tamponger, de är bra för att få fart på elden samtidigt som det avdramatiserar mensen och också underlättar att stoppa blödningar, säger hon.

Enligt Thulander har satsningen redan gett resultat. Nästan hälften – 47 procent – av dem som deltagit i tidigare kurser har inom ett år återkommit och gjort något mer inom försvaret. Hon ser också att omvärldsläget spelar in.

– Många har sagt att kriget kommit att upplevas så nära, att de nog behöver vara mer förberedda. Många pratar också om team. I vardagen hemma på ett sjukhus kan många klara sig rätt bra själva, här överlever man bara som ett lag, säger Ann-Kristin Thulander.

En av deltagarna var Ulrika Sandvik, neurokirurg och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset. Hon har både svenskt och finskt medborgarskap och hade anhöriga som stred och skadades under kriget. Väl hemma från Känsö beskriver hon helgen som rolig och intensiv.

– Den stora behållningen är att komma i ett annat sammanhang. Försvaret expanderar, det verkar finnas intressanta öppningar. Men för mig handlar det om vad som skulle kunna fungera med min nuvarande arbetssituation, säger hon.

Nästa chans att delta i ”48h” kommer i februari. Försvarsmedicincentrum ligger vid Göteborgs garnison tillsammans med Älvsborgs amfibieregemente, har omkring 300 anställda och tar emot runt 120 värnpliktiga. Myndighetens huvuduppgift är att förse Försvarsmakten med kvalificerade medarbetare inom hälso- och sjukvård, och sedan årsskiftet är centrumet organisatoriskt en del av armén.