Samernas jurist kritiserar Buschs utspel om renar: ”Trumpistiskt”

I den senaste politiska debatten har energi- och näringsminister Ebba Busch lagt fram kontroversiella förslag som kan komma att påverka rennäringen i norra Sverige. Kristdemokraternas partiledare presenterar tre specifika förslag som hon menar ska ”omvärdera rennäringens rättigheter” i landet.

Förslagen innefattar en minskning av renhjordarnas storlek, en översyn av rennäringens ställning i markfrågor samt att staten behöver ”återta ansvaret” i fjällområdena. Enligt Busch handlar det om rättvisa i resurstillgången i norra Sverige.

”Rennäringen berör mycket stora delar av landet och då kan inte staten låta ett enskilt intresse väga så tungt att jobb, gruvor, turism, jakt och fiske riskerar att trängas undan. Det handlar om rättvisa,” säger Ebba Busch i sitt uttalande.

Svenska samernas riksförbunds verksamhetschef och förbundsjurist Jenny Wik Karlsson reagerar kraftigt på förslagen och beskriver dem som ”trumpistiska” och tydlig valpropaganda. Hon pekar på att rennäringen i realiteten sällan fått företräde i markfrågor.

”Man kan snabbt konstatera att det är väldigt få tillfällen där rennäringen faktiskt haft företräde. I Kiruna flyttar man till exempel en hel stad,” säger Wik Karlsson.

En central aspekt i debatten är Sveriges internationella åtaganden. Landet har undertecknat fyra bindande konventioner inom FN och Europarådet som garanterar samers rätt till sin kultur, inklusive renskötsel. Busch hävdar dock att Kristdemokraternas förslag inte strider mot dessa åtaganden.

”Vårt förslag innebär snarare en möjlighet att stärka samiska rättigheter tidigare i processer. Att vi kan stärka samiska röster in i utvecklingen,” förklarar hon.

Experter på området är dock skeptiska till denna tolkning. Johanna Westeson, forskare på Stockholm Environment Institute och jurist, understryker att samiska rättigheter inte är något som politiker kan välja bort.

”Rättigheter är ingenting som man kan dribbla med hur som helst. Ett urfolk, som samerna är, har rättigheter enligt internationell rätt och Sverige är bundet av sina folkrättsliga förpliktelser. Renskötseln har också starkt stöd i svensk lag vilket svensk rättspraxis klargjort, inte minst genom Girjasdomen,” säger Westeson.

Hon påpekar vikten av att ta intressekonflikterna i norra Sverige på allvar, men avvisar påståendet om att renskötande samer skulle ha ”orimligt mycket makt över markerna.” Tvärtom menar Westeson att de traditionella samiska markerna har exploaterats kraftigt under det senaste århundradet och fortsätter att inskränkas.

”Om Sverige skulle driva igenom en förändring som försvagar skyddet för renskötseln och därmed den samiska kulturen ännu mer skulle det med mycket, mycket stor sannolikhet strida mot Sveriges folkrättsliga förpliktelser,” varnar hon.

Ett av Kristdemokraternas mest konkreta förslag är att ta bort rennäringen som riksintresse. Samtidigt betonar Ebba Busch att förslagen inte handlar om att ifrågasätta samiska rättigheter i sig. På frågan om partiet vill ta bort fler riksintressen svarar hon nekande, men lyfter fram att de vill se över delar av EU:s art- och habitatdirektiv.

”Vi är inte emot biologisk mångfald, men i ett läge med kris och krig kan vi inte bakbinda oss själva,” förklarar Busch.

Förslagen kommer i en tid då frågor om markanvändning i norra Sverige blir allt mer aktuella med den gröna omställningen, gruvnäringens expansion och turistnäringens utveckling. Samtidigt återaktualiseras den historiska konflikten kring samernas rättigheter som urfolk och Sveriges åtaganden att skydda dessa rättigheter enligt internationella konventioner.

Debatten förväntas fortsätta under den kommande politiska säsongen där balansen mellan olika näringar och intressen i norra Sverige står i fokus, parallellt med frågor om Sveriges internationella åtaganden och minoritetsrättigheter.