Det svenska biståndet till den humanitära organisationen Islamic Relief upphör den 31 maj, ett beslut som väcker starka reaktioner och politiska konsekvenser. I södra Etiopien riskerar akut undernärda barn att stå helt utan hjälp när stödet dras in. Beslutet väcker nu frågor om politisk inblandning och ministerstyre efter att kontakter mellan biståndsminister Benjamin Dousa och en Sida-styrelseledamot kommit fram i ljuset.

Bakom beslutet att stoppa stödet ligger regeringens nya försiktighetsprincip. Principen innebär att Sida på förhand måste säkerställa att partnerorganisationer inte har kopplingar till extremism. Det är en skärpning av tidigare praxis som fått direkta konsekvenser för flera biståndsorganisationer.

Tidningen Dagens Nyheter har granskat hur Islamic Relief upprepade gånger undersökts utan att påstådda kopplingar till Muslimska brödraskapet kunnat bekräftas. Trots flera granskningar där inga belägg hittades beslutade Sida att stoppa stödet till organisationen.

Under den process som ledde fram till beslutet hade biståndsminister Benjamin Dousa, moderat, kontakt med terrorforskaren Magnus Ranstorp. Ranstorp har länge varit kritisk mot Islamic Relief och sitter samtidigt i Sidas styrelse, vilket väcker frågor om jäv och intressekonflikter.

I en privat konversation på plattformen X, som DN tagit del av, skrev ministern till Ranstorp i januari efter Sidas beslut att stoppa stödet: ”Tänkte att du skulle glädjas åt själva nyheten.” Meddelandet har väckt stark kritik från oppositionspartier som menar att det visar på ministerstyre.

Även Dagens ETC har under veckan rapporterat om kontakterna mellan Dousa och Ranstorp. Efter att Sida i fjol återigen bedömt att det saknades belägg för islamistkopplingar ska ministern enligt tidningen ha skrivit: ”Helt bisarrt. Lovar att gå till botten med detta.”

Ministern kontaktade därefter dåvarande generaldirektören Jakob Granit för att fråga om Sida verkligen konsulterat Säkerpolisen om Islamic Relief. Granit svarade att myndigheten haft kontakt med Säpo vid två tillfällen, och att inga indicier framkommit vid någon av dessa kontakter.

Nu KU-anmäler Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Lotta Johnsson Fornarve biståndsminister Benjamin Dousa. Hon menar att det som framkommit i mediernas rapportering tydligt visar på ministerstyre.

”Det som kommit fram i DN:s och ETC:s rapportering är för mig tydligt ministerstyre. Han har uppenbart velat påverka Sida i beslutet om Islamic Relief,” säger Johnsson Fornarve. Hon anser också att Sida nu borde ompröva det indragna stödet.

Den tidigare biståndsministern Isabella Lövin från Miljöpartiet är mycket kritisk till regeringens hantering. Hon menar att politiken leder till att livsuppehållande stöd dras in med potentiellt katastrofala konsekvenser.

”Barn som befinner sig i livsfara kommer inte längre att få svensk hjälp. Jag förstår inte hur Benjamin Dousa kan sova om natten,” säger Lövin.

Riksdagsledamoten Olle Thorell, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, beskriver det som framkommit i DN:s rapportering som ”hjärtlöst och skamligt”. Han pekar på det cyniska i att en minister och en Sida-ledamot diskuterar och gläds åt ett beslut som riskerar att lämna svårt undernärda barn utan hjälp.

Thorell menar att granskningen stärker bilden av direkt politisk styrning av en myndighet som enligt lag ska vara oberoende. ”Sida godkänner organisationen gång på gång, samtidigt som ministern och en styrelseledamot diskuterar hur man ska gå vidare mot just Islamic Relief,” säger han.

Isabella Lövin lyfter också fram DN:s tidigare avslöjande att Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica beviljades 23 miljoner kronor i stöd trots bedömningar om ”extrema risker”. Hon menar att detta visar på dubbla måttstockar.

”Det är svårt att se detta som något annat än ideologiskt motiverade beslut. Man använder uppenbart helt olika måttstockar. Dubbelmoralen är slående tydlig,” säger Lövin.

Magnus Ranstorp har tidigare skrivit att han och Benjamin Dousa haft kontakt om Islamic Relief ”någon enstaka gång”, i samband med att biståndsministern ställde en fråga om Sidas interna utredning. Ranstorp skriver att han redogjorde sakligt för sin samlade bild av person- och organisationskopplingar, uppgifter som han menar sedan länge varit kända inom forskningen och i myndighetsrapporter.

Benjamin Dousa försvarar sig i ett uttalande där han framhåller att tiden när svenska skattepengar kunde gå till extremism eller islamism är förbi. Han betonar att regeringen tillämpar en försiktighetsprincip genom Sida och att om det inte går att vara hundra procent säker ska bistånd inte ges.

”Att Islamic Relief inte längre får biståndspengar är ett beslut Sida självständigt har fattat men är en direkt konsekvens av regeringens politik. Jag ser fram emot att konstitutionsutskottet får granska ärendet och jag tycker att mer av svenskt bistånd borde granskas,” skriver Dousa.

Fallet belyser spänningen mellan politisk styrning och myndighetsoberoende i svenska biståndet, samtidigt som det aktualiserar frågor om hur humanitär hjälp påverkas av säkerhetspolitiska överväganden.