Svensk EU-politiker polisanmäler danskt påhopp

En politisk konflikt som uppstod i Europaparlamentet i juni har nu fått en juridisk uppföljning. Den svenska centerpartisten Abir Al-Sahlani har valt att polisanmäla den danske högerpopulistiske parlamentarikern Kristoffer Storm från partiet Danmarksdemokraterne för uttalanden i sociala medier. Ärendet belyser den alltmer uppvärmda politiska debatten om migration och de spänningar som finns mellan olika politiska läger i EU-parlamentet.

Konflikten har sitt ursprung i mitten av juni när Europaparlamentet röstade igenom nya och skärpta deportationslagar. Omröstningen följdes av kontroversiella scener i parlamentet, där flera ledamöter vittnade om hur nationalistiska politiker på högerflanken firade resultatet genom att skandera ”skicka tillbaka dem!”. Händelsen skapade en laddad atmosfär och fick flera parlamentariker att reagera starkt.

Abir Al-Sahlani, som själv har irakiska rötter, valde att offentligt kommentera de nationalistiska slagorden. Hon uttryckte att hon aldrig tidigare känt sig så otrygg i parlamentet och riktade skarp kritik mot vad hon kallade ”fascisterna från den yttersta högern” för vad hon beskrev som ett nytt bottennapp i den politiska debatten.

Hennes uttalande möttes snabbt av kraftiga motreaktioner från högerpopulistiska politiker. Kristoffer Storm från danska Danmarksdemokraterne kontrade i sociala medier med budskapet att Al-Sahlani ”borde åka hem”. Även den finländske parlamentarikern Sebastian Tynkkynen från Sannfinländarna deltog i debatten och skrev sarkastiskt ”gråt mer” som svar på Al-Sahlani.

Nu har Al-Sahlani tagit steget att göra en polisanmälan mot Storms inlägg. I en skriftlig kommentar förklarar hon att det är viktigt för henne att visa att hon inte accepterar att utsättas för vad hon beskriver som hat och rasism. Hon hoppas också att hennes agerande kan uppmuntra andra svenskar med utländsk härkomst som utsätts för liknande glåpord att våga anmäla förövarna.

Al-Sahlani betonar att det inte är acceptabelt att normalisera denna typ av språkbruk, varken på hennes arbetsplats eller någon annans. Hon framhåller särskilt att politiker har ett särskilt ansvar, vilket enligt henne gör Storms agerande ännu mer allvarligt. Samtidigt understryker hon att det är upp till polisen att avgöra om anmälan leder till någon åtgärd.

Kristoffer Storm själv ger en helt annan bild av situationen. I en skriftlig kommentar till DN beskriver han Al-Sahlani som ”den mest teatraliska person” han någonsin har träffat och säger att han mest rycker på axlarna åt anklagelsen. Han uppger att han ännu inte hört något från polisen och inte vet exakt vad han anklagas för. Storm förväntar sig att anmälan kommer att avfärdas utan åtgärd och hävdar att det inte finns något olagligt i det han har skrivit.

Storm menar att anmälan kommer efter att Al-Sahlani först förlorat omröstningen i Europaparlamentet och därefter lämnat in ett klagomål till parlamentet angående hans Instagram-kommentar, där hon ville att han skulle bestraffas. Detta försök avvisades enligt Storm bestämt av parlamentets talman och talmannens kansli. Han antyder att hon nu försöker med polisanmälan som ett sätt att få uppmärksamhet.

Detta är andra gången på några månader som Danmarksdemokraterne hamnar i konflikt med svenska företrädare. Under den danska valrörelsen i våras försökte partiet väcka uppmärksamhet genom att attackera klimataktivisten Greta Thunberg. Partiet lanserade ett förslag om inreseförbud för utländska aktivister som deltar i olagliga demonstrationer, med Thunberg som konkret exempel.

Partiledaren Inger Støjberg uttalade sig då och sade att hon inte hade något behov av att ”upplåta dansk jord till Greta Thunberg” och beskrev henne som ”superirriterande”. Uttalandena fick då stor uppmärksamhet i svensk media.

Konflikterna speglar den alltmer polariserade politiska miljön i Europa, där frågor om migration och nationell identitet skapar djupa skiljelinjer mellan olika politiska läger. Händelserna i Europaparlamentet visar också hur debatten inte bara handlar om politiska skillnader utan även om grundläggande frågor om respekt, ton och gränser för vad som är acceptabelt i det politiska samtalet.