Försvarsberedningen presenterade på fredagen en ny analys som målar upp en dyster bild av det globala säkerhetsläget. Den omfattande rapporten fokuserar på det försämrade förhållandet mellan USA och Europa under president Trumps ledning, samtidigt som oron för Rysslands agerande växer.

Jörgen Berglund, moderat och ordförande i försvarsberedningen, beskriver den amerikanska administrationens beteende som präglat av allt större oförutsägbarhet. Detta är en markant förändring jämfört med tidigare transatlantiska relationer och skapar osäkerhet kring det säkerhetspolitiska landskapet i Europa.

I rapporten lyfts snabba förändringar, hårdare retorik och en ökad benägenhet hos USA att använda militära maktmedel på egen hand fram som centrala orosfaktorer. Författarna påpekar att detta ibland skett utan stöd i folkrätten, vilket ytterligare komplicerar det internationella samarbetet.

Tidpunkten för rapportens offentliggörande visade sig särskilt talande. Under presskonferensen på fredagsmorgonen kom uppgifter om att USA planerar att dra tillbaka stridsflyg och krigsfartyg från Europa. USA har tidigare aviserat minskningar av sina militära styrkor på kontinenten, men de senaste signalerna tyder på en accelererad process.

Berglund betonar svårigheten i att hantera dessa förändringar. Han pekar på att flera uttalanden från den amerikanska sidan har tagits tillbaka och sedan lagts fram igen, vilket skapar förvirring. Utmaningen för Europa är att hantera denna förändring över tid och säkerställa att den inte går för snabbt, förklarar han.

Vänsterpartiets representant Hanna Gunnarsson hade önskat en skarpare formulering gällande USA och har därför lämnat in en avvikande mening i denna del av rapporten. Detta visar att det finns politiska nyansskillnader i hur allvarligt man bedömer situationen.

Förutom oron kring USA varnar försvarsberedningen för att konfrontationen mellan Ryssland och Europa fördjupas ytterligare. Rapporten konstaterar att Rysslands riskbenägenhet och vårdslöshet har ökat, vilket skapar en farlig kombination i det nuvarande geopolitiska klimatet.

Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas representant i beredningen, utvecklar resonemanget om det ryska hotet. Han framhåller att Ryssland inte behöver militär överlägsenhet för att agera. Det räcker med att Kreml ser ett politiskt läge som gynnsamt, och i värsta fall kan ett sådant läge vara nära förestående, säger han.

Mot denna hotbild anser Oscarsson att det är ”en skandal i slow motion” att återuppbyggnaden av svenska försvaret går så långsamt. Han pekar särskilt på att riksdagen 2020 beslutade om återetablering av Dalregementet, men sex år senare har arbetet inte ens påbörjats på plats.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna identifierar strikta miljöregler som en bromskloss för försvarets utveckling. Detta möter dock motstånd från Miljöpartiet. Emma Berginger medger att processerna inom miljölagstiftningen tar lång tid, men hon menar att problemet inte ligger i reglerna i sig utan i bristande resurser till länsstyrelser och miljödomstolar.

Miljöpartiet lämnar in en avvikande mening där de kritiserar att rapporten utelämnar klimathotet som ett existentiellt hot mot mänskligheten, vilket de anser att totalförsvaret måste förhålla sig till.

Försvarsberedningen understryker att både det militära och civila försvaret måste stärkas skyndsamt. När det gäller det civila försvaret riktar Socialdemokraterna och Centerpartiet kritik mot regeringen och lämnar varsina avvikande meningar.

Mikael Larsson från Centerpartiet markerar att mycket mer återstår att göra inom områden som livsmedelsförsörjning, energiförsörjning och transporter. Centerpartiet vill också att Sveriges stöd till Ukraina ska uppgå till en procent av BNP, vilket de uttrycker i en separat avvikande mening.

Socialdemokraternas Peter Hultqvist är kritisk till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, och menar att regeringen inte har använt tiden effektivt. Socialdemokraterna önskar åtgärder kring ransonering, lagstiftning som tvingar privata företag att delta i civilförsvaret och personalförsörjning. Regeringen tillbakavisar kritiken och hävdar att Socialdemokraterna är dåligt pålästa.

Trots de avvikande meningarna står riksdagens åtta partier bakom rapporten som helhet. Jörgen Berglund betonar att detta är ett viktigt styrkebesked både till allierade om långsiktighet och enighet i försvars- och säkerhetspolitiken, och till Ryssland om att Sverige håller ihop i dessa frågor.

Försvarsberedningen, som består av representanter från alla riksdagspartier, började sitt arbete i februari i år och ska lämna sin slutrapport våren 2027. Uppdraget omfattar att ge förslag kring det militära och civila försvarets utveckling, inklusive skydd av samhällsviktig verksamhet, kritisk infrastruktur och svenska militära förmågor kopplade till Nato-medlemskapet.