20 september: Missa inte dagens nyheter

Förbundskansler Friedrich Merz ser ut att gå mot en av de tuffaste valnätterna under sin tid vid makten. I söndagens delstatsval i Mecklenburg-Vorpommern backade CDU kraftigt, medan högerextrema AfD blev största parti. Merz själv tvekade inte i sin bedömning: det går inte att skönmåla. Han kallar resultatet för en katastrof. Även i Berlin ser vänsterpartiet Die Linke ut att bli störst, vilket innebär ytterligare en motgång för kristdemokraterna.

Valresultaten i de två östra delstaterna sänder en tydlig signal om missnöje med förbundsregeringen. För CDU, som leder regeringen i Berlin, blir det allt svårare att avfärda nedgången i opinionsmätningarna som tillfällig. Särskilt oroande för Merz är att AfD fortsätter att växa i östra Tyskland, där partiet allt oftare framstår som det självklara protestalternativet för väljare som känner sig övergivna av etablissemanget.

Den politiska kartan ritas också om i Sverige. Sverigedemokraternas långa framgångssvit, som under mer än ett decennium gjort partiet till en ständig vinnare i valen, bröts i valet 2026. Sverige närmar sig därmed övriga Norden, där högerpopulistiska partier efter perioder av stark tillväxt ofta hamnat i svacka. Frågan är om SD kan resa sig igen. Mycket talar för det. Erfarenheterna från grannländerna visar att sådana partier sällan försvinner – de återkommer med förnyad kraft när de politiska förutsättningarna förändras. Jimmie Åkesson tvingades efter valet möta medierna och förklara hur partiet ska hantera den nya situationen, men lärdomen från Norden är att nedgången inte nödvändigtvis är slutet.

I Gällivare har kommunen tagit ett ovanligt grepp för att lösa den ansträngda lärarbristen. Genom att erbjuda gratis boende eller pengar till flytten lyckades man locka 21 lärare till gruvorten i Norrbotten. En av dem är 64-årige Per Han. Han arbetade större delen av sitt yrkesliv i reklambranschen i Stockholm innan han sadlade om till lärare. Förra våren var han klar, och när Gällivare kom med ett erbjudande han inte kunde motstå blev flytten ett faktum. I dag bor han i ett före detta äldreboende, en lösning som kommunen ordnat.

– Röda mattan rullades ut för mig, säger han.

Gällivare är en av de kommuner i norra Sverige som under lång tid haft svårt att rekrytera behöriga lärare. Samtidigt är orten en viktig nod inom svensk gruvnäring, vilket gör att kommunen trots sitt avlägsna läge kan erbjuda arbetstillfällen – men inte alltid utbildad personal. Satsningen med gratis bostad är ett exempel på hur mindre kommuner försöker konkurrera med storstäderna om arbetskraft.

På andra sidan jordklotet fortsätter jakten på den vithaj som i fredags dödade en 63-årig man utanför Sorrento Beach i västra Australien. Offret, som i australiska medier identifieras som Greg, blev den senaste i en rad personer som angripits vid landets kust. Myndigheterna har satt in en omfattande insats för att hitta hajen, bland annat för att försöka återfinna mannens kvarlevor.

Marinbiologen David C. Bernvi riktar dock skarp kritik mot jakten. Han menar att risken är stor att många hajar dödas i onödan, utan att rätt individ hittas. Han beskriver det hela som en form av blodshämnd och påpekar att vithajen är en skyddsvärd art med en viktig roll i havets ekosystem. Dödliga hajattacker är extremt ovanliga, men varje fall leder till stora rubriker och krav på åtgärder. Forskare varnar för att sådana krav ofta bygger på känslor snarare än vetenskap.

Bakom rubrikerna om politik och hajar finns också enskilda människoöden. Jacqueline Said är en av dem. Hon genomgick en estetisk underlivsoperation på en privat plastikkirurgisk klinik för att förminska sina inre blygdläppar och försnäva vaginan. I stället fick hon bestående men. I dag återstår bara en liten rest hud vid klitoris, och hon säger att hon inte längre vill visa sin kropp för någon.

– Jag blev helt urgröpt, berättar hon.

Hennes budskap till andra är entydigt: ingen borde göra estetiska plastikoperationer utan att fullt ut förstå riskerna. Fallet väcker frågor om en bransch som växer snabbt, men där informationen till patienterna ofta är bristfällig. Kritiker menar att fokus på utseende och självkänsla kan skymma de allvarliga komplikationer som ibland uppstår – och att konsekvenserna kan vara livslånga.