Danmarks ”gettolag” prövas i Högsta domstolen

Danmarks högsta domstol har inlett prövningen av ett mål som kan bli avgörande för landets så kallade gettolagar. I centrum står två hyresgäster som vräkts från sina hem efter att de av myndigheterna klassificerats som icke-västerländska. De vägrade att flytta när bostadsbolaget i deras område sade upp kontrakten. Nu ska domstolen avgöra om det är lagligt att använda etnicitet som grund för uppsägning i socialt utsatta bostadsområden.

Bakgrunden är den uppmärksammade lagstiftning som Folketinget antog 2018 i syfte att bryta segregationen och lösa upp så kallade parallellsamhällen. Lagen är en av de tuffaste integrationspolitiska styrmedlen i Europa och har uppmärksammats långt utanför Danmarks gränser. Den innebär att bostadsområden med hög andel invandrare från länder utanför västvärlden, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och hög brottslighet kan klassas som utsatta. Officiellt används sedan några år begreppet parallellsamhällen, men i dagligt tal kallas reglerna fortfarande ofta för gettolagar.

För att ett område ska komma på listan krävs minst 1 000 invånare, varav fler än hälften har icke-västerländsk bakgrund. Dessutom måste minst två av fyra kriterier vara uppfyllda. De kriterierna rör arbetsmarknad, utbildning, inkomst och kriminalitet. De mest drabbade områdena kallas för hårda ghettoområden. Där har bostadsbolagen fått i uppdrag att aktivt minska andelen boende med icke-västerländsk bakgrund. Det har lett till att nya hyresgäster inte sällan väljs ut efter härkomst, och att befintliga hyresgäster kan sägas upp om de tackar nej till ett erbjudande om flytt till en annan bostad.

Det är den typen av uppsägning som nu prövas i Danmarks högsta domstol. De två hyresgästerna är danska medborgare, men har rötter i länder som enligt dansk statistik räknas som icke-västerländska. Efter att deras bostadsområde hamnat på listan över hårda ghettoområden fick de besked om att de förväntades flytta. Bostadsbolaget erbjöd dem alternativa bostäder, men de tackade nej. Då sades hyresavtalen upp.

Frågan är om reglerna strider mot diskrimineringsskyddet och EU-rätten. Hyresgästernas advokater menar att uppsägningarna innebär etnisk profilering och att ingen ska behöva mista sin bostad på grund av ursprung. De hänvisar till att lagen i praktiken utgår från en indelning av människor i västerländska och icke-västerländska, en indelning som saknar saklig grund. Den danska staten och bostadsbolaget har å sin sida hävdat att åtgärden är nödvändig för att uppnå integration och att den är proportionerlig eftersom de berörda får hjälp att flytta.

En dom till hyresgästernas fördel kan få stora konsekvenser. Då riskerar delar av det omstridda regelverket att falla, och politikerna tvingas i så fall ta fram nya verktyg för att hantera segregationen. Flera liknande fall sägs ligga på hyllan i väntan på domen. Bostadsbolag och kommuner följer därför målet mycket noga.

Lagen har varit omstridd sedan starten. Kritiker, däribland Europarådet och flera FN-organ, har varnat för att den stigmatiserar hela stadsdelar och slår mot människor med invandrarbakgrund. Det danska institutet för mänskliga rättigheter har kallat den diskriminerande. Ändå har den socialdemokratiska regeringen och flera tidigare borgerliga regeringar stått fast vid linjen. Målet i högsta domstolen betraktas därför som det viktigaste juridiska testet hittills av den danska bostads- och integrationspolitiken.

Områdena ligger främst i och kring de större städerna. I Köpenhamn, Aarhus och Odense finns flera av de stadsdelar som gång på gång pekats ut. Ett av de mest kända är Vollsmose i Odense, där liknande tvister uppmärksammats under flera år. I Danmark äger allmännyttan och bostadsföreningarna en stor del av hyresbeståndet, och staten använder i hög utsträckning denna sektor för att styra bostadssammansättningen. Om domen nyanserar reglerna kan det påverka hela den danska hyresmarknadens syn på vilka urvalskriterier som är godtagbara.

Oavsett hur Högsta domstolen dömer står det klart att den danska modellen fortsätter att väcka debatt. Frågan gäller inte bara juridik, utan även vilket slags samhälle Danmark vill vara. En sak är säker: domen kommer att märkas långt utanför rättssalen.