Dagens Ukrainasamtal avslutade – ”mycket produktiva”

Diplomatiska samtal mellan Ukraina och Ryssland inleddes under tisdagen på tjänstemannanivå i ett försök att nå en fredsuppgörelse, med USA som medlare. Förhandlingarna, som fortsätter under onsdagen, ses som ett av de första konkreta stegen mot en möjlig dialog efter mer än två år av krig. Redan efter den första dagens möten beskrev USA:s utrikesminister Marco Rubio samtalen som ”mycket produktiva”, samtidigt som han betonade att Europa bör ges en mer framträdande roll vid förhandlingsbordet.

Rubio, som befinner sig i Paris för G7-mötet, framhöll vikten av att de europeiska allierade inkluderas i de framtida säkerhetsarrangemangen. Hans uttalande kommer efter att delegationer från Ukraina och USA separat träffat representanter från Italien, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, EU och Nato. Syftet med dessa möten var att samordna och koordinera positioner inför de trilaterala förhandlingarna med Ryssland, enligt Ukrainas chefsförhandlare och underrättelsechef Rustem Umjerov.

I ett gemensamt uttalande betonade deltagarna att framtida uppgörelser måste respektera Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och oberoende beslutsfattande. Man underströk även kravet på trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina, en fråga som väntas bli en av de svåraste knäckfrågorna i samtalen. Trepartssamtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA inleddes vid 09.30, svensk tid, under tisdagen.

Bakom kulisserna har USA:s delegation, som bland annat inkluderar president Donald Trumps svärson Jared Kushner och sändebudet Steve Witkoff, signalerat en bredare ambition än att enbart få till stånd ett eldupphör. Kushner uppgav tidigare på tisdagen att förhoppningen är att parterna, utöver fred, även ska kunna diskutera hur säkerhetsrelationerna mellan Ukraina, Ryssland och Europa kan byggas upp på lång sikt. Målet, enligt Kushner, är att inte bara avsluta kriget utan också skapa ett nytt ramverk som kan säkra fred i årtionden, om inte århundraden.

Samtalen sker mot en bakgrund av fortsatt militär aktivitet och svåra humanitära förhållanden i östra Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har i en parallell intervju med danska DR varit tydlig med att han inte är beredd att ge upp territorium som för närvarande är ockuperat av ryska styrkor. ”Nej, jag kommer inte att ge upp Donbass”, sade han, med hänvisning till regionerna Donetsk och Luhansk som till stora delar kontrolleras av Ryssland. Zelenskyj menar att en sådan eftergift skulle uppfattas som en invit av den ryske presidenten Vladimir Putin, som enligt den ukrainske ledaren omedelbart skulle utnyttja situationen för att utöka ockupationen ytterligare.

Zelenskyj uttryckte även en tydlig önskan om att Europa ska spela en större roll i förhandlingsprocessen. ”Det är helt otänkbart att man skulle kunna stoppa det här kriget och prata om säkerhetsgarantier från USA och Europa, utan att Europa är inblandat”, sade han till DR. Uttalandet speglar en oro i Kyiv för att en uppgörelse som förhandlas fram enbart av Washington och Moskva skulle kunna leda till svaga garantier som inte ger landet det skydd som krävs.

Samtidigt har USA:s president Donald Trump i en intervju med CBS News uttryckt en försiktig optimism om att en fredsuppgörelse ”blir av”. Han tillade dock att en sådan uppgörelse sannolikt kommer att innebära att Ukraina får ”en lite annan form” än vad landet har idag, en formulering som har tolkats som ett möjligt accepterande av territoriella förluster. Trumps uttalande har väckt frågor om i vilken utsträckning Washington är berett att pressa Kyiv till eftergifter i utbyte mot fred.

De pågående förhandlingarna följs noga av marknader och internationella observatörer, inte minst med tanke på krigets påverkan på global energi- och livsmedelsförsörjning. Ryssland och Ukraina är båda betydande aktörer inom export av spannmål och andra råvaror, och ett fredsavtal skulle kunna ha positiva effekter på prisbilden för flera basvaror. Även europeiska länder med ett historiskt beroende av rysk energi, såsom Tyskland och Italien, följer utvecklingen med stort intresse.

Frågan om säkerhetsgarantier väntas bli central under de fortsatta samtalen. Ukraina har länge krävt ett konkret åtagande från väst, inte minst i form av Natomedlemskap eller bilaterala försvarsavtal, medan Ryssland i sin tur har motsatt sig varje form av utökad militär närvaro av Nato nära sina gränser. Hur dessa motstridiga krav ska kunna förenas återstår att se, men redan nu står det klart att vägen mot en hållbar fred är kantad av betydande svårigheter.

Förhandlingarna på tjänstemannanivå utgör endast ett första steg i vad som sannolikt blir en långdragen process. Frågan om när och hur en politisk överenskommelse kan nås är fortfarande högst osäker, men det faktum att parterna nu sitter vid samma bord, med USA som medlare, ses ändå som ett väsentligt steg framåt i ett av de allvarligaste säkerhetspolitiska lägena i Europa sedan andra världskriget.