Israeliska valet: Det största hotet mot ”Bibi” – Tibi

Precis som i Sverige efter ett val står två ungefär jämnstora block mot varandra. I Israel är det dock inte talmannen utan presidenten Isaac Herzog som håller i sonderingarna. Efter den första rundan med partiledarna står en sak klar: en majoritet av Knessets 120 ledamöter vill inte ha sittande premiärministern Benjamin Netanyahu kvar vid makten.

67 ledamöter rekommenderade Gadi Eisenkot, tidigare överbefälhavare och numera mittenpolitiker, att få uppdraget att bilda regering. 46 ledamöter pekade på Netanyahu och hans parti Likud. För majoritet krävs 61 mandat, vilket innebär att Eisenkot formellt har stöd av fler än hälften av parlamentet. Ändå var presidenten försiktig i sin bedömning.

– Resultatet kan tyckas klart, men mitt uppdrag är att avgöra vem som har möjlighet att bilda regering och det är inte helt tydligt, med tanke på de olika veton som finns mellan blocken och även inom blocken, sade Herzog.

Han uppgav att han kommer att föra personliga samtal med flera partiledare innan han på söndag väntas utse en regeringsbildare.

Israel har under flera år präglats av politiska låsningar, där varken höger- eller vänsterblocket ensamt kunnat bilda regering. De arabiska partierna, främst Gemensamma listan och Förenade arablistan, har därför fått en allt viktigare roll. De företräder Israels arabiska minoritet och har tidigare oftast hamnat i skuggan av regeringsförhandlingarna. Nu har de en nyckelposition, men deras stöd kommer med komplikationer.

Redan direkt efter valet började Netanyahus allierade sprida anklagelser om valfusk. Det har bland annat spekulerats i att Qatar finansierat röstköp och att arabiska väljare förts till vallokaler på ett sätt som ifrågasatts. Den israeliska valkommittén har slagit fast att valet genomförts enligt gällande regler, men högersidan har vägrat att acceptera det fullt ut. På gatorna har slagordet ”Valet står mellan Bibi och Tibi” blivit en symbol för polariseringen – Bibi för Netanyahu och Tibi för Ahmed Tibi, en av de mest kända arabiska politikerna i Knesset.

För Eisenkot är vägen till regeringsmakten ändå inte enkel. Han har ställt upp två tydliga krav för partier som vill ingå i en framtida allians: de ska stödja allmän värnplikt för alla medborgare och de ska beteckna Hamas som en terrororganisation som måste bekämpas.

Kraven kan låta okontroversiella, men i Israel väcker de starka reaktioner. Värnpliktsfrågan är en av de mest laddade i israelisk politik. Ultraortodoxa grupper, som länge varit befriade från militärtjänst, har protesterat vilt under de senaste månaderna. Inte heller de arabiska partierna stödjer ett system med allmän värnplikt för alla, bland annat på grund av den historiska misstron mot det israeliska försvaret.

Frågan om Hamas är minst lika känslig. Samtliga arabiska representanter i Knesset har fördömt terrorattacken den 7 oktober, men att officiellt stämpla Hamas som terrororganisation är något annat. Många palestinier, både i östra Jerusalem och på Västbanken, ser gruppen som en motståndsrörelse. Uppfattningen att attacken var fel men att Hamas ”åtminstone försökte göra något” förekommer ofta. Dessutom uppfattas kravet som förnedrande av många araber, eftersom israeliska politiker sällan förväntas ta avstånd från extremistiska bosättare på liknande sätt.

Trots svårigheterna har de arabiska partierna valt att inte kräva något i utbyte mot sitt stöd till Eisenkot. Målet är att förhindra ytterligare en mandatperiod med Netanyahu. Ahmed Tibi, en av de ledande profilerna i Gemensamma listan, var tydlig när partigruppen fattade beslutet.

– Vi är oense med Eisenkot om många saker. Vi väljer inte mellan bra och bättre, utan mellan dåligt och mindre dåligt. Vi vet vad det betyder, för den arabiska befolkningen såväl som för den israeliska, att byta ut den här regeringen, sade han.

Inom Gemensamma listan finns också politiker på den yttersta vänsterkanten, som kommunisten Ofer Cassif, som vid flera tillfällen stängts av från Knesset för sina kontroversiella ståndpunkter. Splittringen är känd, men just nu tycks enigheten om att fälla Netanyahu väga tyngre.

Isaac Herzogs besked väntas på söndag. Fram till dess pågår intensiva samtal bakom stängda dörrar. Det som står klart är att Israel står inför en regeringsbildning som kan bli minst lika komplicerad som den svenska – med skillnaden att insatserna i Jerusalem är betydligt högre.