EU-förhandlingar kraschade: ”Är ingen dörrmatta till Trump”

Förhandlingar om EU-USA-handelsavtalet strandar på ”Trumpsäkring”

Sent på onsdagskvällen avslutades ytterligare ett förhandlingsmöte mellan EU-parlamentet och ministerrådet utan att parterna kunde nå samsyn om det planerade handelsavtalet med USA. Skiljelinjen handlar främst om huruvida avtalet ska innehålla en så kallad ”Trumpsäker” klausul – något som parlamentet kräver men som flera medlemsländer i rådet motsätter sig.

EU-parlamentarikern Karin Karlsbro förklarar att en sådan klausul skulle ge Bryssel rätt att ensidigt avsluta avtalet under vissa omständigheter: ”Om det kommer nya tull- eller territoriella hot mot EU, som under Grönlandskrisen, så upphör avtalet att gälla.”

De spända förhandlingarna äger rum mot bakgrund av USA:s hot om att införa 25-procentiga tullar på fordon tillverkade inom EU. Detta skulle få allvarliga konsekvenser för den europeiska bilindustrin, som redan står inför utmaningar i form av elektrifieringsomställning och hårdnande global konkurrens.

Parlamentets linje är att EU måste visa styrka i förhandlingarna. ”Det här med att hota en partner på det viset – vi kan inte ha en ordning där vi viker ner oss för sådant,” säger Karlsbro bestämt.

Samtidigt ökar pressen från amerikanskt håll. Andrew Puzder, USA:s ambassadör till EU, har enligt tidningen Politico varnat att Washington kan komma att dra sig ur avtalet helt om EU inte snart når en intern överenskommelse. Detta skapar ett komplicerat läge för unionen, som måste balansera mellan att visa styrka och att riskera att förlora avtalet helt.

Tyskland, EU:s största ekonomi, driver på för att få avtalet på plats så snabbt som möjligt. Efter nästan fyra år av ekonomisk stagnation skulle nya tullar mot fordonsindustrin kunna bli ett hårt slag för landet, där bilindustrin utgör en central del av ekonomin. Tillverkare som Volkswagen, BMW och Mercedes-Benz skulle drabbas särskilt hårt av amerikanska tullar.

Förhandlingsläget avspeglar en vidare geopolitisk spänning mellan USA och EU, där handelsfrågor blivit alltmer politiserade under senare år. Den europeiska stålindustrin har redan erfarenhet av amerikanska tullar, som infördes under tidigare president Donald Trumps administration. Rädslan för att liknande åtgärder kan återkomma vid ett maktskifte i USA driver delvis parlamentets krav på säkerhetsmekanismer i avtalet.

Karin Karlsbro bedömer trots oenigheten att parterna står relativt nära varandra, men vill inte spekulera i någon exakt tidsram för när en överenskommelse kan nås. ”Det är önskvärt att vi arbetar fram detta i så snabb takt det går, men lagstiftningsarbetet fungerar inte så att man går in, skriver under några papper och går ut,” förklarar hon.

Förhandlingarna belyser också den interna komplexiteten i EU:s beslutsfattande, där parlamentet och medlemsländerna i rådet kan ha skilda prioriteringar. Medan parlamentet ofta intar en mer principfast hållning i handelsförhandlingar tenderar rådet att fokusera mer på medlemsländernas ekonomiska intressen.

För svensk del står mycket på spel. Som exportberoende nation gynnas Sverige generellt av frihandelsavtal, men svenska företag inom fordonssektorn som Volvo och Scania skulle påverkas negativt av amerikanska tullar.

Det faktum att förhandlingarna fortgår trots de uppenbara meningsskiljaktigheterna visar ändå att båda sidor ser ett värde i att nå en överenskommelse. Handelssambandet mellan EU och USA är världens största, med dagliga utbyten värda flera miljarder euro. Ett stabilt regelverk för denna handel skulle gynna företag och konsumenter på båda sidor av Atlanten.

Enligt handelspolitiska experter tyder det utdragna förloppet på att avtalet, om det slutligen antas, kommer att innehålla någon form av kompromiss gällande säkerhetsklausulerna – möjligen med en urvattnad version av den ”Trumpsäkring” som parlamentet förespråkar.