Planerade förhandlingar mellan USA och Iran avbrutna

Iran har lämnat Pakistan innan de förväntade förhandlingarna med USA kunde äga rum under helgen. Landets delegation, ledd av utrikesminister Abbas Araghchi, avbröt sitt besök efter endast ett dygn i Islamabad, där de hade framfört sina krav till pakistanska ministrar. USA:s sändebud hade vid det laget inte ens hunnit lämna Washington.

Händelsen inträffar efter en vecka av ömsesidiga hot mellan länderna. Detta trots att USA:s president Donald Trump på fredagen hade hävdat att ett möte med ”de som sitter vid makten” i Iran var klart – ett påstående som Iran upprepade gånger dementerade.

Rouzbeh Parsi, historiker och forskare vid Lunds universitet, ser situationen som ytterligare ett exempel på hur båda parter försöker visa styrka.

”Nu är vi tillbaka till att båda ska påstå att de har tiden på sin sida. Och då är frågan om de bara rullar på med varsin blockad av Hormuzsundet, eller om någon av dem kommer att initiera krigshandlingar. I så fall skulle vi vara tillbaka på ruta ett”, säger han till TT.

Parsi påpekar att det inställda mötet i teorin skulle kunna vara ett förhandlingsknep som möjliggör faktiska samtal inom kort, men ser detta som ett mindre sannolikt scenario.

Vad som händer härnäst är svårt att förutspå. Ett återupptaget fullskaligt krig mellan länderna skulle dock få omfattande konsekvenser för hela regionen. Parsi menar att få aktörer faktiskt önskar en sådan utveckling.

”Det är egentligen bara populärt hos några hårdföra i Teheran, några få personer i Washington och rätt många politiker i Tel Aviv. Det är ingen annan som hejar på ett fortsatt krig”, förklarar han.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, är inte förvånad över att mötet uteblev. Han pekar på två avgörande faktorer: USA:s sjöblockad, som Iran betraktar som ett brott mot den tidigare vapenvilan, samt Irans bristande förtroende för Trumpadministrationens förhandlare.

”Redan vid den förra förhandlingsomgången sa de att de inte vill förhandla med dem”, säger Fazlhashemi.

De inställda samtalen förlänger det nuvarande dödläget mellan länderna. Trump har meddelat att vapenvilan fortsätter att gälla på obestämd tid, men situationen orsakar betydande ekonomiska svårigheter för båda parter.

Kriget har varit särskilt kostsamt för Iran. Enligt preliminära beräkningar som Fazlhashemi hänvisar till uppgår de materiella kostnaderna för landets fyrtio dagar i krig till cirka 270 miljarder dollar. Detta drabbar en redan ansträngd iransk ekonomi hårt.

Innan kriget bröt ut befann sig den iranska ekonomin i ett prekärt läge. Efter amerikanska och israeliska attacker mot flera sektorer inom landets industri uppskattas att upp emot två miljoner iranier har förlorat sina arbeten, enligt Fazlhashemi.

Trots Irans ekonomiska svårigheter bedömer både Parsi och Fazlhashemi att Trumpadministrationen befinner sig under större press att hitta en lösning på konflikten. Den främsta anledningen är transportstoppet i Hormuzsundet, som har betydande konsekvenser för den globala ekonomin.

”Det sätter stor press på världsekonomin, vilket kan leda till ransonering av drivmedel, att inflationen drivs upp och så vidare. Den vägen sätter man press på USA. Det här vill Iran utnyttja och visa att de inte har så bråttom. De kan sätta press på USA för att tvinga dem att göra substantiella eftergifter mot Iran”, säger Fazlhashemi.

Situationen illustrerar hur spänningarna i regionen fortsätter att eskalera, trots tillfälliga vapenvilor. Båda parter använder ekonomiska påtryckningsmedel för att stärka sina förhandlingspositioner, medan det internationella samfundet med oro följer utvecklingen i Mellanöstern.