Företag ska avla fram genmodifierade stridshundar

Ett nytt bioteknikföretag i Texas har satt upp ett mål som kan förändra den amerikanska synen på tjänstehundar: att ta fram genmodifierade hundar för militär, polis och räddningstjänst. Företaget Warhound vill skapa djur som är snabbare, smidigare och har ett skarpare luktsinne än de hundar som myndigheterna använder i dag. Samtidigt vill man minska USA:s beroende av europeiska hunduppfödare.

Warhound har börjat samla in blodprover från högpresterande schäfrar och belgiska vallhundar som redan används av amerikanska myndigheter, enligt Techcrunch. Hundarnas gener ska därefter modifieras för att förstärka egenskaper som snabbhet, smidighet och luktsinne. Företaget beskriver det som att de tar fram en helt ny typ av hund. Den första kullen valpar är planerad att födas redan i början av nästa år.

Bakom Warhound står två välkända entreprenörer. Den ene är Ben Lamm, grundare av genteknikföretaget Colossal Biosciences, som arbetar med att återuppliva utdöda djur som ullhåriga mammutar, tasmanska tigrar och jättevargar. Colossal går också in som delägare i Warhound. Den andre medgrundaren är Palmer Luckey, som grundade virtual reality-bolaget Oculus. Det köptes upp av Facebook 2014 för mångmiljardbelopp och blev en viktig del i bolagets satsning på ett metaversum. Luckey driver i dag militärteknikföretaget Anduril Industries, som har fått kritik för sitt arbete med autonoma vapen. Han uppges dock inte själv ha någon ägarandel i Warhound.

I ett pressmeddelande skriver företaget att man kombinerar gentekniken från Colossal med Andurils militärteknik. Inledningsvis handlar det om att utrusta hundarna med skottsäker kroppsrustning, skyddsglasögon och sensorer.

– Tanken är att vi ska göra hundarna säkrare, göra dem friskare och få dem att prestera bättre i tjänsten, säger Ben Lamm till Techcrunch.

Warhound har hittills tagit in 200 miljoner dollar, motsvarande närmare två miljarder kronor, i riskkapital. Företaget värderas nu till närmare 12 miljarder kronor. Den höga värderingen visar på ett växande investerarintresse för bioteknik i säkerhets- och försvarsindustrin. Under senare år har stora summor gått till robotik, drönare och avancerade sensorer. Att även hundar blir en del av den utvecklingen markerar en ny fas.

Den amerikanska marknaden för tjänstehundar är i hög grad beroende av uppfödare i Europa. Det skapar en sårbarhet för myndigheter som behöver djur med särskilda egenskaper, till exempel för att spåra sprängämnen eller söka efter försvunna personer. Med egen avel och genredigering vill Warhound ta kontroll över hela kedjan, från genetik till färdig tjänstehund. Texas är sedan tidigare en stark bas för både försvarsteknik och högteknologiska företag, vilket gör etableringen där naturlig.

Projektet väcker dock också etiska frågor. Att genredigera djur för att förstärka vissa egenskaper är omdiskuterat, och i USA kräver myndigheter som FDA tillstånd innan sådana djur kan användas i praktisk verksamhet. Djurrättsorganisationer har flera gånger varnat för att både avel och genredigering kan leda till lidande. Företaget självt betonar att målet är friskare och säkrare hundar, men oberoende experter efterfrågar mer forskning om de långsiktiga effekterna.

Redan i början av nästa år är tanken att den första kullen valpar ska födas. Om den tidsplanen håller kan de första genmodifierade tjänstehundarna vara i bruk inom några år. Vägen dit är dock kantad av både tekniska och regulatoriska utmaningar. Frågor om djurens välbefinnande, kontroll över tekniken och ansvarsförhållanden inom militären kommer sannolikt att följa projektet.

För amerikanska myndigheter handlar det inte bara om att få bättre hundar. Det handlar också om att säkra en inhemsk tillgång på specialiserade djur i en tid när teknik allt oftare används inom krigföring och säkerhetsarbete. Med Warhound har den utvecklingen fått ett nytt och uppmärksammat ansikte.