Franska protesterna utnyttjas politiskt – här är falska bilderna som sprids

I samband med de franska demonstrationerna mot gymnasieskolan har sociala medier översvämmats av bilder och filmer som påstås visa polisvåld, plundring och bränder. En stor del av materialet visar sig dock vara felaktigt – allt från gamla händelser till bilder som helt skapats med AI.

Ett av de mest spridda klippen visar en grupp poliser som springer mot några maskerade personer, för att sedan stanna upp och gå därifrån. Det har delats av en fransk vänsteraktivist med över 43 000 följare, som hävdar att det bevisar att civilklädda poliser utförde en del av våldet under demonstrationerna.

”Den 17 oktober fick en armé av civilklädda poliser order om att sprida kaos och förstörelse. Macronismen är fascistisk”, skriver aktivisten i ett inlägg som fått tusentals delningar.

Men uppgiften är felaktig. Poliserna i klippet är inte franska utan belgiska och befinner sig på Place de la Bourse i Bryssel. På ryggen står ”politie” – inte franskans ”police”. Vad poliserna gör i klippet går inte att fastslå, men kopplingen till de franska demonstrationerna saknar grund.

Även äldre material återanvänds. Ett klipp som spridits av de amerikanska högerprofilerna Alex Jones och Benny Johnson visar en brinnande buss som rullar nedför en gata. Med hjälp av omvänd bildsök går det att hitta händelsen i medierapportering från 2023 – bussen började brinna efter ett motorfel i den franska staden Nîmes, långt innan årets protester bröt ut.

Demonstrationerna i Frankrike startade i september som en protest mot undermålig kvalitet i landets gymnasieskolor. Det finns gott om dokumenterade exempel på både polisbrutalitet och våldsamma demonstranter som plundrat butiker. Men de som sprider falska bilder försöker ofta använda det redan allvarliga läget för att göra politiska poänger, och ibland handlar det om rena påhitt.

En bild som publicerades av en fransk pilot på Threads den 18 oktober påstås visa röken från bränder runt Paris sedd från en cockpit. Googles verktyg Synth ID visar dock att bilden skapats eller redigerats med Open AI:s verktyg. En annan AI-genererad bild, som föreställer ett äldre par som rånats på allt inklusive kläderna i Paris, har efter faktagranskningar från flera medier markerats som falsk på Metas plattformar.

Privatpersoner har också drabbats. En bild på en ung kvinna publicerades i måndags av ett amerikanskt konto med påståendet att hon är vänsteraktivist och ”en av de största försvararna för ökad invandring”. Kontot hävdade att hon stod utanför sin egen exklusiva butik som plundrats. Inlägget kopierades några timmar senare av ett nederländskt konto – tillsammans har de över två miljoner visningar.

Bilden kommer dock från ett videoklipp som visar vad som faktiskt hände. Kvinnan, som själv verkar vara demonstrant, ställer sig framför ingången till mataffären Franprix på Rue du Faubourg du Temple i Paris för att stoppa plundrare. ”Sluta, varför gör ni såhär?”, ”Det här är inte syftet”, skriker hon i klippet som bland annat publicerats av BBC.

Att desinformationen sprids har också en internationell dimension. När demonstrationerna bröt ut uppgav den franska myndigheten Viginum, som övervakar utländska digitala påverkansoperationer, att utländsk inblandning inte haft något större inflytande över mobiliseringen av demonstranterna. Men tidigare i veckan varnade president Emmanuel Macron för påverkan från utländska aktörer.

Den ryska oppositionsgruppen Antibot4navalnyj har visat att det proryska botnätverket Matrjosjka använder demonstrationerna i sin desinformation, om än med relativt litet genomslag. Även Iran har tagit tillfället i akt. Utrikesminister Abbas Araghchi och iranska propagandakonton har kritiserat Macron med en retorik som är vanlig för regimen – att peka på händelser i västvärlden för att avleda uppmärksamheten från förtrycket av den egna befolkningen.

”Låt oss vara de förtryckta franska studenternas röst, regimbyte nu”, står i ett av inläggen.