Frågan om extra skatt för superrika dödförklaras efter Kaliforniens nej

Kaliforniens väljare har sagt nej till den omdiskuterade ”miljardärsskatten” i en folkomröstning som väckt nationell uppmärksamhet. Först sent på måndagskvällen, nästan en vecka efter mellanårsvalet, stod det klart att förslaget fallit med en marginal på cirka sex procentenheter.

Förslaget innebar en femprocentig engångsskatt på förmögenhet för Kaliforniens drygt 200 dollarmiljardärer. Intäkterna skulle öronmärkas för att finansiera hälsovård, som enligt initiativtagarna har urholkats av de federala skattesänkningar som genomfördes under Donald Trumps presidentskap. Det handlade om en skatt på förmögenhet snarare än inkomst – något som i praktiken inte existerar på federal nivå i USA.

I USA har frågan om förmögenhetsskatter länge varit politiskt känslig. Till skillnad från flera europeiska länder, där sådana skatter har funnits i decennier, har USA aldrig haft en federal förmögenhetsskatt. Delstaterna finansierar i huvudsak sin verksamhet genom inkomstskatt, fastighetsskatt och försäljningsskatt. Det kaliforniska förslaget hade därför setts som ett potentiellt genombrott för en ny typ av beskattning, och omröstningen följdes noggrant av både ekonomer och politiska strateger i hela landet.

Senator Bernie Sanders, den amerikanska vänsterns nestor, kallade folkomröstningen den viktigaste på valdagen. Han reste vid flera tillfällen till Kalifornien och höll välbesökta möten för ja-sidan. Opinionsmätningarna pekade länge mot ett ja.

Nu drar många bedömare slutsatsen att frågan om förmögenhetsskatt är politiskt död, åtminstone i nuläget. Om inte ens väljarna i det liberala Kalifornien vill beskatta sina miljardärer – vilka väljare ska då göra det? Frågan har setts som en potentiell vinnarfråga för en demokratisk presidentkandidat inför valet 2028, men motståndet inom det egna partiet har varit påtagligt.

Både den avgående guvernören Gavin Newsom och den tillträdande guvernören Xavier Becerra har motsatt sig förslaget. Deras främsta argument har varit att en förmögenhetsskatt skulle driva techmiljardärer ut ur delstaten – och därmed minska skatteintäkterna på sikt.

Den farhågan har redan fått konkret näring. Sergey Brin, en av Googles grundare, lämnade Kalifornien i december förra året och flyttade till lågskattestaten Nevada, precis på andra sidan Lake Tahoe. Brin har dessutom uppskattningsvis pumpat in omkring 100 miljoner dollar, motsvarande en miljard kronor, i kampanjer mot skatten. Även flera andra förmögna techprofiler har bidragit med stora belopp till nejsidan.

Kalifornien är USA:s folkrikaste delstat och hemvist för en stor del av landets techindustri, med företag som Apple, Google och Meta inom delstatens gränser. En förmögenhetsskatt här hade kunnat få långtgående effekter för hur techbranschen väljer att lokalisera sig – och för hur andra delstater ser på möjligheten att införa liknande skatter. Frågan har väckts även på andra håll. New Yorks borgmästare Zohran Mamdani har förespråkat höjda skatter för de rikaste, och liknande initiativ har diskuterats i flera delstater. Men med nederlaget i Kalifornien har förespråkarna förlorat sin starkaste plattform.

Fackföreningsledaren Suzanne Jimenez, som var aktiv på ja-sidan, vill dock inte se omröstningen som slutet på debatten. ”Miljardärerna må ha köpt sig en tillfällig seger vid valurnorna. Men de har inte kunnat köpa ett stopp för den här debatten. Detta är bara första ronden”, sade hon till NBC.

För Demokraterna innebär utfallet en politisk utmaning. Partiets vänsterflygel har under flera år drivit frågan om ökad beskattning av de allra rikaste, och en framgång i Kalifornien hade kunnat ge frågan nationell vind. Nu tvingas partiet i stället hantera ett nederlag i en av sina starkaste fästen. Flera presidentkandidater, däribland Elizabeth Warren, har tidigare föreslagit liknande modeller på federal nivå, men ingen har lyckats få igenom dem. Det kaliforniska utfallet lär nu användas som argument av båda sidor i den fortsatta debatten om huruvida skattesystemet bör omfördela förmögenheter.

Valdeltagandet och rösträkningen i Kalifornien har traditionellt varit utdragen, vilket förklarar att resultatet dröjde nästan en vecka. Delstatens system med poströstning och provisoriska valsedlar gör att räkningen tar betydligt längre tid än i många andra delstater. Först när tillräckligt många röster räknats kunde vinnaren koras.

Utgången ses som en framgång för de techmiljardärer som mobiliserat stora resurser mot skatten. Samtidigt visar opinionsläget före valet att frågan haft brett stöd bland väljarna under lång tid, vilket tyder på att den politiska spänningen kring förmögenhetsskatter knappast är över. Båda sidor lär nu analysera siffrorna i detalj för att förstå vad som fällde avgörandet.