Har Open AI skapat en artificiell intelligens på mänsklig nivå?

Artificiell generell intelligens, förkortat AGI, brukar beskrivas som den punkt där en maskin kan utföra alla intellektuella uppgifter minst lika bra som en människa. Det handlar inte om att vara bäst på en enskild sak, som att skriva programkod eller bedöma röntgenbilder, utan om att klara alla typer av kognitiva uppgifter på en nivå som motsvarar en intelligent vuxen.

Förra veckan släppte OpenAI sin nya AI-modell GPT-6 Astra. Kort efter lanseringen gick bolagets styrelseordförande Greg Brockman ut och förklarade att vi nu troligen är på väg in i ”den generella artificiella intelligensens tidsålder”. Under måndagskvällen svensk tid fick han medhåll av Nvidias vd Jensen Huang, som i ett inlägg på X skrev att ”AGI har anlänt”. Huang har gjort liknande uttalanden tidigare, men den här gången fick hans inlägg stort genomslag.

De båda uttalandena bör dock ses mot bakgrund av ekonomiska intressen. Greg Brockman äger aktier för mångmiljardbelopp i OpenAI, som förbereder en börsnotering. Nvidia är världens största leverantör av hårdvara till AI-datacenter och har investerat uppemot 1 000 miljarder kronor i OpenAI. Om OpenAI kan framstå som först med att nå AGI, är det positivt för både bolagets värdering och Nvidias börskurs.

Astra har redan hunnit skapa stor uppmärksamhet med sina förmågor. Enligt OpenAI kan modellen interagera med appar och webbplatser för att automatisera arbetsuppgifter. På nätet florerar videor där Astra med hjälp av några enkla instruktioner bygger avancerade datorspel, skapar verklighetstrogna 3D-modeller och löser komplicerade matematiska problem som tidigare AI-modeller inte klarat.

Forskarvärlden är dock långt ifrån enig om att detta innebär AGI. Varken Jensen Huang eller Greg Brockman har presenterat några oberoende bevis för att modellen faktiskt skulle vara allmänt intelligent. Definitionen av AGI är dessutom omtvistad. Astra får nästan full pott på testet ARC-AGI, som tagits fram just för att mäta framsteg mot AGI. Men François Chollet, som konstruerat testet, har själv varit tydlig med att höga poäng inte automatiskt innebär att en artificiell generell intelligens har uppnåtts.

En av dem som intar en skeptisk hållning är Gary Marcus, pensionerad professor i psykologi och neurovetenskap vid New York University. I ett blogginlägg skriver han att Astra visserligen är ett stort framsteg, men att det inte rör sig om AGI. ”När riktig AGI kommer behöver vi inte kisa med ögonen för att se den”, skriver Marcus.

Debatten kommer vid en tidpunkt då AI-branschen befinner sig i ett intensivt teknikrace. Flera stora bolag tävlar om att lansera allt mer avancerade modeller, samtidigt som kostnaderna för datorkraft exploderar. Nvidia har blivit en av de främsta vinnarna på utvecklingen och är i dag ett av världens högst värderade företag. OpenAI försöker i sin tur översätta de tekniska landvinningarna till kommersiella intäkter och en framtida börsnotering.

Samtidigt varnar kritiker för att AGI-begreppet riskerar att urholkas när det används i marknadsföringssyfte. Risken är att investerare och användare överskattar vad modellerna faktiskt klarar av. Även om Astra på många sätt imponerar, återstår frågan om det rör sig om ett verkligt steg mot generell intelligens eller ännu ett exempel på hur techbranschen laddar sina produkter med löften som inte går att bevisa.