Ledare: Det är svårt att inte känna hopp inför väljarnas revolt i USA

Det republikanska partiets förlust i mellanårsvalet i USA är av historiska mått. Väljarna reste sig i en revolt mot Donald Trump, och demokraterna säkrade stora segrar i delstater som under generationer betraktats som republikanska fästen. Frågan är vad detta innebär för Trumps politiska framtid och för det polariserade USA.

Georgia brukar beskrivas som en vågmästarstat där striden mellan partierna är jämn. I tisdagens val vann demokraten Jon Ossoff med mer än 15 procentenheter. I South Carolina, där demokraterna inte vunnit ett senatsval sedan 1998, skedde ett historiskt skifte. Texas, som under lång tid varit en republikansk bastion, ser nu James Talarico från demokraterna ta hem en övertygande seger. Och i Kansas, där republikanerna haft kontroll över båda senatsplatserna sedan 1930-talet, bröts det mönstret. Demokraterna tar dessutom en betydande majoritet i representanthuset.

Valnatten utgör en dramatisk kontrast mot den bild av Donald Trump som målades upp i januari. Då, i samband med gripandet av Venezuelas ledare Nicolás Maduro i Caracas, framstod presidenten som oövervinnerlig. Ett knappt år senare beskrivs han som en av de stora förlorarna i amerikansk politisk historia. Trump själv försökte först avfärda nederlaget med att han inte stod på valsedeln, men opinionsmätningarna berättar en annan historia. Nästan 60 procent av väljarna anser att han gör ett dåligt jobb som president, och kritiken är särskilt stark mot hans ekonomiska politik och hantering av inflationen.

En av de viktigaste förklaringarna till nederlaget är Irankriget. Det som började som en militär operation har utvecklats till en felkalkyl av historiska proportioner. Kriget har drivit upp oljepriset och inneburit ett flagrant brott mot löftet om att inte starta några nya konflikter i Mellanöstern. Det har också skapat sprickor inom Maga-koalitionen, där tidigare trogna väljare nu vänder sig bort.

Men missnöjet med Trump är inte nytt. Redan innan attacken mot Iran var opinionen emot honom. Demokraterna gjorde starka resultat i guvernörsvalen i Virginia och New Jersey förra hösten. Väljarna ogillar tullpolitiken, det närmande till Vladimir Putin och dumpandet av Ukraina. Migrationspolisen ICE:s metoder väcker oro, och många känner avsmak inför presidentens sätt att berika sig själv och sin familj.

Trump återvände till Vita huset 2024 efter en tid av lögnerna om valfusk, stormningen av Kapitolium och försöken att ändra valresultat. Under de senaste två åren har han marscherat över kongressen och domstolarna, och de institutioner som ska utgöra landets maktdelning har framstått som ett tomt skal. Överfallet på Volodymyr Zelenskyj och attackerna mot USA:s allierade har passerat utan att någon kunnat stoppa honom.

Det vore dock fel att dra slutsatsen att USA som vi trodde vi kände det nu är tillbaka. Trump är fortfarande president, och hur han reagerar på förlusten återstår att se. Han försökte vrida spelplanen till republikanernas fördel genom att rita om valdistrikt, men det räckte inte. Frågan är om hans inflytande över partiet kommer att bestå, och om han gör ett nytt försök 2028.

För många väcker tisdagens resultat ändå hopp. Det är en signal om att väljarna tröttnat på de senaste två årens politiska kaos och att de vill se ett annat land. Hur djupt denna förändring går, och om den håller i sig, är dock fortfarande osäkert. Det som är säkert är att Donald Trump nu står inför sin svåraste politiska utmaning hittills, och att det republikanska partiet tvingas till en ny verklighetsbeskrivning.