Statsvetaren Emma Ricknell chattade om mellanårsvalet i USA

På tisdagen går USA till mellanårsval, en politisk proces som avgör makten i kongressen och sätter tonen för resten av Joe Bidens mandatperiod. Väljarna ska bland annat utse nya ledamöter till representanthuset, där en tredjedel av senatens platser också står på spel. Frågan som dominerat valrörelsen är om Donald Trumps republikaner kan behålla eller återta kontrollen över de båda kamrarna – eller om demokraterna kan försvara sina majoriteter.

För att ge läsarna en djupare förståelse för vad som står på spel medverkade Emma Ricknell, statsvetare vid Linnéuniversitetet, i en direktsänd chatt under valdagen. Hon gav sin syn på hur valet kan utvecklas, vilka frågor som avgör väljarnas beslut och vad resultatet kan betyda för det politiska klimatet i Washington.

Mellanårsvalen, som hålls mitt i en presidents mandatperiod, betraktas ofta som en folkomröstning om den sittande administrationens politik. Historiskt sett har presidentens parti nästan alltid förlorat mark i dessa val. För Biden, vars godkännandesiffror varit pressade under stora delar av året, har opinionen pekat på svårigheter. Den höga inflationen, stigande räntor och en osäker ekonomisk framtid har varit centrala frågor för väljarna, vilket gett republikanerna ett starkt utgångsläge.

Representanthuset, där samtliga 435 platser väljs om, har varit en viktig slagfält. Republikanerna behöver bara vinna ett fåtal distrikt för att ta majoriteten, och bedömare har länge sett det som mer sannolikt än att partiet även tar kontrollen över senaten. Senaten, som består av 100 ledamöter, är jämnt fördelad mellan partierna, men med vicepresident Kamala Harris utslagsröst har demokraterna haft en knapp majoritet. I år väljs 35 senatorer, och flera av loppeten väntas bli mycket jämna.

Emma Ricknell betonade under chatten att valet inte enbart handlar om nationella frågor som ekonomi och immigration, utan också om lokala frågor som engagerar väljarna i enskilda delstater. Aborträtten, som blev en het politisk fråga efter att Högsta domstolen upphävde Roe mot Wade tidigare i år, har visat sig vara en stark mobiliseringskraft för demokraterna. Samtidigt har republikanerna försökt rikta fokus mot brottslighet, gränsäkerhet och utbildningspolitik.

Valdeltagandet väntas bli högt, och många delstater har rapporterat om rekord tidig röstning. Förhandsröstningen har på många håll ökat jämfört med tidigare val, vilket tyder på ett stort engagemang – men också på en djupt delad väljarkår. Politisk polarisering har präglat valrörelsen, och det är tydligt att de två lägren ser helt olika på landets problem och lösningar.

Ett resultat där republikanerna tar över representanthuset skulle få omedelbara konsekvenser för Bidens dagordning. Lagstiftning som rör klimat, skatter och sociala program skulle sannolikt stoppas eller ändras i grunden. Presidenten skulle också kunna möta en hård granskning från kongressen genom utfrågningar och undersökningar. För republikanerna ligger en strategisk möjlighet i att blockera demokratisk politik och etablera sig som motvikt inför presidentvalet 2024.

Om demokraterna däremot lyckas behålla kontrollen – trots det tuffa ekonomiska läget – skulle det kunna ses som en bekräftelse på att väljarna prioriterar frågor som aborträtt och demokratiska institutioner framför kortsiktiga ekonomiska missnöjen. Det skulle också ge Biden ett starkare mandat att genomföra sin politik under de två återstående åren av mandatperioden.

Internationellt följs mellanårsvalet med stort intresse, inte minst i Europa. USA:s roll i Nato, stödet till Ukraina och handelsrelationerna med omvärlden påverkas av maktbalansen i kongressen. Republikaner har varit splittrade i frågan om fortsatt stöd till Ukraina, och ett ökat inflytande för partiet skulle kunna förändra tonen i utrikespolitiken.

För svensk del är utvecklingen relevant, särskilt i ljuset av det svenska Nato-medlemskapet och transatlantiska relationer. Sveriges säkerhetspolitiska läge har förändrats radikalt efter Rysslands invasion av Ukraina, och nära relationer med USA är centrala. Hur kongressen ser ut efter valet kan i praktiken påverka allt från försvarssamarbete till handelsavtal.

Emma Ricknell konstaterade i chatten att resultatet av mellanårsvalet sannolikt inte kommer att vara fullständigt klart på valnatten, inte minst på grund av lång rösträkning i vissa delstater och många poströster. Hon påpekade också att valet kan komma att få betydelse för den inrikespolitiska debatten långt bortom själva räkningen – och att det i praktiken kan bli en startpunkt för presidentvalet som väntas inledas redan inom ett år.

Det återstår att se om Donald Trumps inflytande över partiet stärks eller försvagas av nattens resultat. Flera av de kandidater som han stöttat i primärvalen har profilerat sig med extrema åsikter, och en del av dem väntas kunna vinna i sina distrikt. Om republikanerna gör ett bra val kan Trump positionera sig som partiets starkaste namn inför 2024 – men om partiet misslyckas kan interna strider om riktningen ta fart.

Väljarna har nu haft sista ordet. De kommande timmarna och dagarna kommer att visa vilka politiska krafter som får utrymme att forma USA:s framtid – och hur det kommer att påverka såväl landet som omvärlden.