USA-experten om Trumps bakslag: ”Upp till bevis”

Det blev en historisk framgång för Demokraterna i mellanårsvalet. Partiet säkrar nu majoriteten i både representanthuset och senaten, vilket innebär att kongressen inom kort får en helt annan politisk balans än under Donald Trumps första två år vid makten.

Redan inför valet talades det om en ”blå våg” eller ”blå tsunami” för Demokraterna. Så blev det också. En av de största överraskningarna är att partiet vunnit senatsplatser i flera delstater som länge betraktats som republikanska fästen, däribland South Carolina, Kansas och Texas.

– Jag var skeptisk till att det skulle kunna bli så här i senaten. Demokraterna utmanade i delstater som brukar välja republikanska senatorer, och nu har det i flera fall brutits, säger Emma Ricknell, statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Att det styrande partiet tappar mark i mellanårsval är i sig inget nytt. Väljare använder ofta valet som en protest mot den sittande administrationen. I det här fallet handlar det mycket om presidenten själv.

– Han har otroligt låga förtroendesiffror, men var också väldigt aktiv i valkampanjen på ett sätt som presidenter inte brukar vara, säger Ricknell.

Med majoritet i båda kamrarna får Demokraterna ett starkt verktyg för att granska och blockera Trumps politik. I representanthuset kan partiet stoppa initiativ från presidenten, driva igenom sin egen budget och inleda utredningar som i förlängningen kan leda till en riksrättsprocess. I senaten kan Demokraterna dessutom hindra utnämningar av bland annat domare till Högsta domstolen och andra federala domstolar, liksom blockera eller kräva ändringar i internationella avtal.

Det innebär att Trump-administrationen inte längre kan räkna med att få igenom sin politik utan kompromisser. Republikanernas stora skattesänkningar och andra profilfrågor kan nu bli betydligt svårare att driva vidare. Samtidigt har presidenten fortfarande möjlighet att utfärda presidentorder, alltså skriftliga instruktioner som styr den verkställande makten. Sådana order kan dock upphävas av kongressen eller av federala domstolar om de anses gå utöver presidentens befogenheter eller strida mot konstitutionen.

Efter valet sade Trump i en intervju med New York Times att han är beredd att arbeta tillsammans med Demokraterna. Uttalandet möttes dock snabbt av skepsis. Bara en stund senare ringde han till Fox News och sade att Demokraterna kommer att lägga fram ”helt vansinniga förslag” som han kommer att lägga veto mot.

– Vi kommer möjligtvis att få se en Donald Trump som måste kompromissa mer. Om han inte gör det blir det svårt för administrationen att driva igenom sin politik. Men det är sällan det har blivit så i praktiken. Det är verkligen upp till bevis om han menar det. Någonstans kanske han inser att det är det mest realistiska, säger Ricknell.

För Demokraterna handlar det nu om att välja strategi. Kommer partiet att gå på stridsstigen med utredningar och konfrontation, eller kommer fokus att ligga på sakpolitik? Vilken agenda man väljer att presentera blir avgörande för hur den nya kongressperioden inleds. Enligt statsvetaren är det också värt att följa hur presidenten uttalar sig i medier och sociala medier framöver för att få en bild av hur samarbetet – eller bristen på samarbete – kommer att utvecklas.

Valresultatet får konsekvenser långt bortom Washington. Delstater som South Carolina, Kansas och Texas, där Republikanerna länge dominerat, har nu skickat demokrater till senaten. Det kan förändra den politiska dynamiken i hela landet och ge Demokraterna möjlighet att utmana republikanerna i regioner där partiet tidigare haft svårt att nå fram.

Flera bedömare pekar på att presidentens låga stöd i opinionen var en avgörande faktor. Mellanårsvalet handlade till stor del om en dom över den förda politiken och över Trumps sätt att styra. Frågan nu är hur den domen översätts i faktisk maktutövning.

Demokraternas majoritet innebär också att partiets kontroll över kongressens utredningsverksamhet ökar. Det kan betyda nya utfrågningar, ökad insyn i administrationens arbete och en helt annan politisk vardag för Vita huset. Samtidigt återstår att se i vilken utsträckning partiet vill använda sitt nya mandat för att driva riksrättsfrågan eller om man väljer att prioritera andra frågor.

En sak är klar: Den politiska kartan i USA har ritats om. Det republikanska övertaget i kongressen är brutet, och Donald Trump tvingas nu förhålla sig till en opposition med verklig makt. Hur det slutar beror inte bara på presidenten, utan även på hur Demokraterna väljer att använda sin seger.