Netanyahu och ÖB i öppen konflikt inför valet i Israel

Jerusalem. En häftig ordväxling mellan premiärminister Benjamin Netanyahu och överbefälhavare Eyal Zamir har återigen blottlagt de djupa sprickor som finns mellan regeringen och Försvarsmakten i Israel. Enligt uppgifter ska de båda ha hamnat i en skarp konfrontation om påstådda iranska planer att störa tisdagens val.

Netanyahu hävdar att han har konkret kunskap om iranska försök att påverka valutgången. Militära källor förnekar dock att sådan information finns och uppgifterna ska enligt källor inom försvarsetablissemanget sakna grund. Konfrontationen ska ha varit ovanligt hård och ägt rum i närvaro av flera andra höga tjänstemän.

Ordnäxlingen kommer bara dagar innan israeliska väljare går till vallokalerna. Valet, som hålls på tisdagen, är det sjätte på drygt sex år och präglas av ett politiskt låst läge där Netanyahu och hans allierade kämpar för att behålla makten. Opinionsmätningar inför valet har visat på ett splittrat parlament där inget block väntas få egen majoritet, vilket sannolikt innebär ytterligare en utdragen period av koalitionsförhandlingar.

Eyal Zamir utsågs till överbefälhavare i mars 2025 och efterträdde Herzi Halevi. Han tillträdde i en period av exceptionella påfrestningar för Försvarsmakten, som sedan oktober 2023 varit involverad i kriget mot Hamas i Gaza och i omfattande operationer mot Hizbollah i Libanon. Zamir har på kort tid profilerat sig som en rak och tydlig ledare som inte tvekat att utmana politiska beslut som han anser skada militärens operativa förmåga. Hans utnämning sågs initialt som okontroversiell, men de senaste månaderna har relationen till regeringschefen försämrats märkbart.

Relationen mellan regeringen och militären har varit ansträngd under flera månader. Höga officerare har uttryckt oro över politiska uttalanden som de menar undergräver militärens professionalitet. Flera reservofficerare har valt att inte inställa sig till tjänstgöring i protest mot regeringens politik, vilket ytterligare fördjupat klyftan. Kritiker av regeringen pekar samtidigt på att Netanyahu upprepade gånger försökt använda Försvarsmakten som ett verktyg i inrikespolitiska strider.

Irans påstådda inblandning i israeliska val är ett återkommande tema. Redan inför valet 2019 varnade israeliska myndigheter för att Iran försökte påverka valutgången genom cyberattacker och desinformation. Även under våren 2025 gjorde Netanyahus kontor uttalanden om iranska försök att störa valprocessen – uppgifter som då liksom nu avfärdades av militära och underrättelsekällor. Irans statliga medier har å sin sida upprepade gånger beskrivit det israeliska valet som illegitimt och förutspått regeringens fall.

Experter påpekar att Irans faktiska förmåga att påverka ett israeliskt val är begränsad, men att konstaterade cyberattacker och påverkansoperationer från iranskt håll gör frågan känslig. Iran har länge betraktat Israel som sin främsta fiende i regionen och har under två decennier byggt upp en omfattande kapacitet för informationskrigföring. Samtidigt menar forskare att Israels säkerhetstjänster har god förmåga att upptäcka och avvärja sådana försök, vilket gör premiärministerns utspel svårbedömt.

Att Netanyahu väljer att lyfta frågan dagar före valet väcker frågor. Kritiker menar att uttalandena kan vara ett sätt att avleda uppmärksamheten från andra frågor som dominerat valrörelsen – däribland krigets kostnader, den ekonomiska utvecklingen och regeringens omdiskuterade rättsreform. Genom att peka på yttre hot kan regeringen framstå som handlingskraftig och samtidigt delegitimera kritik som utländsk påverkansoperation, enligt bedömare.

Försvarsmakten befinner sig i en svår sits. Den är formellt underställd regeringen men har ett tydligt uppdrag att förhålla sig professionell och opolitisk. När militära källor nu öppet dementerar premiärministerns uttalanden sker något anmärkningsvärt: en öppen konfrontation mellan landets högsta militära ledning och regeringschefen mitt under en pågående valrörelse. Att en överbefälhavare på detta sätt hamnar i öppen konflikt med sin regeringschef är närmast unikt i israelisk historia.

Ordväxlingen kan få konsekvenser på flera plan. Dels riskerar den att fördjupa förtroendeklyftan mellan regeringen och Försvarsmakten i ett läge där Israel fortfarande är involverat i flera militära konflikter. Dels kan den påverka valdebatten under de sista dygnen, inte minst om nya uppgifter om vad som sades mellan Netanyahu och Zamir läcker ut. Säkerhetsetablissemangets tystnad är i sig talande – ingen av parterna har officiellt kommenterat uppgifterna.

För väljarna handlar valet om betydligt mer än en enskild ordväxling. Men händelsen belyser en djupare trend: den israeliska demokratins institutioner har hamnat i skottlinjen för politiska strider på ett sätt som saknar motstycke i landets historia. Militärens ställning som en av samhällets mest betrodda institutioner har urholkats under år av politisk turbulens. Hur det påverkar förtroendet för både regeringen och Försvarsmakten återstår att se – men söndagens utspel lär inte bli det sista exemplet på konfrontation mellan politik och militär i Israel.