Ryssland kan utnyttja Ukrainasamtal för att pressa Europa

Förra veckan reste Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till Oslo för ett möte med Steve Witkoff, USA:s särskilda sändebud. Målet var att påverka Witkoff inför hans kommande samtal med Vladimir Putin i Ryssland. Det var nionde gången Witkoff reste till Sankt Petersburg på Donald Trumps uppdrag, och där beskrev han den ryske presidenten som en ”humanitär person” – ett uttalande som väckte starka reaktioner i Ukraina.

Dagen därpå dödades sex personer, bland dem en liten flicka i en barnvagn, i en rysk attack mot en park i Charkiv. Från Kreml kom samtidigt beskedet att varken Europas eller Kievs framförda förslag var särskilt substantiella. Några tecken på kompromissvilja från rysk sida syns inte, och för Ukraina är kravet att ge upp Donbass otänkbart, inte minst efter de senaste framgångarna på slagfältet i regionen.

När och var nästa trepartssamtal mellan Ryssland, Ukraina och USA ska hållas är ännu inte spikat. Enligt uppgifter är det troligt att de äger rum i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten någon gång i början av november. Även om det mesta talar för att parterna står långt ifrån varandra väcker beskedet om nya samtal ändå hopp i Ukraina. För president Zelenskyj är en sak central:

– Inga beslut om Ukraina utan Ukraina.

Zelenskyj har föreslagit en vapenvila mot energianläggningar som ett första steg. Utan påtryckningar från USA är chansen liten att Ryssland ens skulle lyssna på ett sådant förslag. Men Ukrainas attacker mot ryska oljeraffinaderier har gett Kiev ett viktigt påtryckningsmedel. De slår direkt mot Kremls intäkter och har skapat störningar i Rysslands bränsleproduktion. Ett ömsesidigt stopp för attacker mot energiinfrastruktur skulle kunna vara lockande för Ryssland, men samtidigt skulle Ukraina förlora ett av sina få effektiva sätt att pressa Moskva på slagfältet.

Ett av de krav som Ryssland tidigare har fört fram i förhandlingarna gäller begränsningar av Ukrainas armé, i förlängningen landets möjlighet att försvara sig. Det avvisar Zelenskyj bestämt.

– Det här är inte förhandlingsbart, säger han.

Ryssland har hittills viftat bort europeiska krav på att få sitta med vid förhandlingsbordet. Nu har tonen ändrats. Jurij Usjakov, Putins rådgivare i utrikesfrågor, säger plötsligt att den europeiska kontinentens medverkan är avgörande för att parterna ska kunna nå en överenskommelse. Enligt diplomatiska källor till The Telegraph finns det dock en baktanke med utspelet. Ryssland vill använda samtalen om Ukraina till att pressa Nato att dra tillbaka trupper från Europas östra flank.

Kraven påminner om dem som Putin ställde inför den fullskaliga invasionen. Troligtvis kommer Ryssland att kräva att alliansen reducerar sina trupper till 1997 års nivåer. I praktiken skulle det innebära att Natos soldater lämnar Polen, hela Baltikum och Finland – länder som alla gränsar till Ryssland. Ett sådant upplägg skulle i grunden förändra säkerhetsläget i norra Europa och skapa en buffertzon mot Ryssland.

Ryssland vill också diskutera ekonomi med USA. Efter Witkoffs senaste besök i Sankt Petersburg talade Kreml mer om en dieselaffär med Vita huset än om kriget i Ukraina. Usjakov kallar de kommande samtalen för en ”testrunda” – ett test av hur mycket Ryssland kan vinna genom att pressa Ukrainas allierade. Enligt The Telegraphs källor är europeiska och ukrainska ledare beredda att ha en bredare diskussion om hur säkerhetsläget i Europa ska se ut efter kriget.

De första försöken till förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina hölls i mars 2022 i Istanbul, en månad efter att den ryska invasionen inletts. Därefter har en rad trepartssamtal med USA följt, men de har upprepade gånger avbrutits utan resultat. De enda konkreta överenskommelserna har gällt fångutväxlingar och ett spannmålsavtal som möjliggjorde ukrainsk spannmålsexport genom Svarta havet. Senast samtalen kollapsade var i februari i år.

Inför nästa runda är avståndet mellan parterna fortsatt stort. Ryssland visar inga tecken på att mildra sina krav, medan Ukraina vägrar att gå med på begränsningar av sitt försvar. Att samtalen ändå återupptas ses som positivt i Kiev, framför allt för att Ukraina återigen får en plats vid bordet. Frågan är om den nya omgången leder till något mer än ännu ett samtal utan resultat.