Ingmar Nevéus: Talet om ”riggat val” säger mer om Trump än om Brasilien

Donald Trump har återigen ifrågasatt ett presidentval. Efter att den brasilianske högerledaren Jair Bolsonaro förlorade mot Luiz Inácio Lula da Silva kallade Trump valet ”riggat”. För den som följt Trump under de senaste åren är reaktionen knappast förvånande. Redan efter det amerikanska valet 2020 etablerade han taktiken att ifrågasätta valresultatet i stället för att erkänna sig besegrad. Nu stundar ett nytt presidentval i USA, och frågan är om samma mönster upprepas.

Det brasilianska valet 2022 var ett av de jämnaste och mest polariserade i landets historia. Jair Bolsonaro, ofta kallad ”Tropikernas Trump”, stod för en högerpopulistisk linje med starkt stöd bland militären, konservativa väljare och inflytelserika jordbruksintressen. Lula da Silva, tidigare president och fackföreningsledare, återvände efter flera år i politisk motvind. Segermarginalen var knapp, vilket gav Bolsonaro och hans anhängare utrymme att hävda att valprocessen var manipulerad. Trump anslöt sig snabbt till den kritiken och beskrev omröstningen som orättvis.

Brasilien är inte bara Sydamerikas största land, utan också en av världens viktigaste demokratier utanför Europa och Nordamerika. Landets elektroniska valsystem har länge varit föremål för konspirationsteorier, främst från högerpopulistiskt håll. Valmyndigheterna har flera gånger försvarat systemet, och internationella valobservatörer har inte rapporterat något systematiskt fusk. Ändå fortsätter misstron att spridas, inte minst genom sociala medier.

Trumps allians med Bolsonaro växte fram under hans tid som president och blev en viktig del av den internationella högerpopulismen. De två ledarna delade inte bara politiska värderingar, utan också ett sätt att hantera nederlag. När Bolsonaro förlorade valet 2022 dröjde det innan han officiellt erkände sitt nederlag. Kort därefter stormade hans anhängare regeringsbyggnader i Brasília, i en händelse som påminde starkt om stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

Bolsonaros son Flávio, senator och en av familjens maktstrateger, har länge varit en av faderns viktigaste bundsförvanter. Han har fört fram liknande budskap om hot mot demokratin och använt sociala medier för att mobilisera konservativa väljare. För Trump har hela Bolsonarofamiljen fungerat som en brygga till latinamerikansk politik, och deras öde är nära sammanflätat med det Trump själv kämpar för.

Den parallella utvecklingen i Washington är ingen slump. Trump vägrade efter valet 2020 att acceptera Joe Bidens seger och spred en rad påståenden om valfusk. Domstolar och valmyndigheter avfärdade dessa påståenden, men de ledde ändå till att en stor folkmassa stormade kongressen. Många av de inblandade har sedan dess åtalats. Mönstret har gjort att flera bedömare nu fruktar en liknande situation om Trump inte vinner igen.

Inför det kommande valet har Trump inte gett några tydliga löften om att acceptera resultatet. Han har i stället ifrågasatt förtidsröstning, poströstning och delar av valadministrationen. Opinionsmätningar visar på ett mycket jämnt läge, och i ett sådant läge räcker det med små marginaler för att skapa en politisk kris. Om Trump förlorar kan hans reaktion komma att förstärka motsättningarna i ett redan hårt splittrat land.

För omvärlden handlar det om mer än nationell politik. USA:s val har globala konsekvenser för säkerhet, handel och klimatarbete. Brasilien är samtidigt en tung exportör av råvaror som soja, olja och järnmalm, och politisk instabilitet i landet kan få effekter på allt från valutamarknader till globala leveranskedjor. När valifrågasätts i länder av den här storleken påverkas förtroendet för själva demokratin långt bortom de egna gränserna.

Att Donald Trump kallar det brasilianska valet riggat handlar därför inte bara om ett uttalande. Det signalerar en strategi där valresultat allt oftare ifrågasätts i efterhand. Faran är att strategin smittar av sig, och redan om en vecka kan vi få se om den används också för USA:s eget presidentval.