Uppgifter: Vita huset vill se Orbán som FN-chef

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har USA uttryckt en önskan om att Ungerns premiärminister Viktor Orbán ska bli nästa generalsekreterare för FN. Tidningen skriver att Kina och Ryssland ska ha backat planen. Beskedet väcker frågor om stormakternas inflytande över världsorganisationen och om vad ett sådant val skulle innebära för FN:s roll i en allt mer polariserad omvärld.

Orbán, som lett Ungern sedan 2010, är en av EU:s mest kontroversiella ledare. Han har upprepade gånger hamnat i konflikt med Bryssel om rättsstatens principer, migration och mediefrihet. Samtidigt har han byggt nära band till både Moskva och Peking. Ungern är starkt beroende av rysk energi och har konsekvent motsatt sig EU:s sanktioner mot Ryssland. Relationerna till Kina har också fördjupats genom investeringar i bland annat bilindustrin och infrastruktur.

Att just Orbán nu nämns som kandidat till FN:s högsta post är ingen slump, enligt Isak Svensson, forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Han menar att USA:s signaler måste ses i ljuset av en önskan att få en generalsekreterare som inte utmanar de stora makternas intressen.

– Man vill ha någon som inte står upp mot stormakterna, säger Svensson.

Valet av FN:s generalsekreterare präglas traditionellt av informella överenskommelser om regional rotation. Den nuvarande generalsekreteraren António Guterres från Portugal har suttit sedan 2017, och hans andra mandatperiod löper ut i slutet av 2026. Enligt vedertagen praxis borde nästa generation av ledarskap komma från Östeuropa, en region som aldrig har haft en generalsekreterare. Orbáns namn passar därför formellt sett in i bilden.

Men att han skulle få stöd i generalförsamlingen är långt ifrån säkert. För att bli vald krävs en majoritet i både säkerhetsrådet och generalförsamlingen. De fem permanenta medlemmarna – USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien – har veto i säkerhetsrådet. Om USA, Ryssland och Kina står bakom Orbán kan de mindre staterna få svårt att mobilisera tillräckligt motstånd, men ett formellt beslut kräver ändå bred uppslutning.

Diplomatiska bedömare påpekar att en kandidat som Orbán skulle vara ett avbrott från den traditionella bilden av en generalsekreterare som en diplomatisk brobyggare. Tidigare innehavare av posten har ofta haft bakgrund som karriärdiplomater eller internationella tjänstemän. Orbán är i första hand en nationell politiker med en uttalad agenda som ifrågasätter multilaterala institutioner. Under hans ledning har Ungern bland annat motsatt sig EU:s gemensamma utrikespolitik och blockerat flera initiativ inom Nato.

För USA:s del kan utspelet ses som en del av en bredare strategi att omforma internationella institutioner. Donald Trump har tidigare kritiserat FN för att vara ineffektivt och alltför kritiskt mot USA:s allierade. Samtidigt har han uttryckt uppskattning för auktoritära ledare som Orbán. Genom att stödja en kandidat som är lojal mot Washington – men som också har goda relationer med Moskva och Peking – kan USA hoppas på ett FN som är mindre benäget att kritisera stormakternas agerande.

Ryssland och Kina har egna skäl att stödja Orbán. Han har vägrat att delta i EU:s gemensamma linje när det gäller sanktioner mot Ryssland och har förhandlat direkt med Putin om energifrågor. Kina ser i Orbán en bro till Europa och en röst som kan tona ned kritiken mot landets människorättssituation. En generalsekreterare med sådana sympatier skulle kunna försvaga FN:s roll i konflikthantering, inte minst när det gäller kriget i Ukraina.

Svensson understryker att det ännu är tidigt att dra slutsatser, men att uppgifterna i sig är signifikativa.

– Det visar att stormakterna allt mer ser FN som ett verktyg för sina egna intressen snarare än som en oberoende arena. Om det blir verklighet kan organisationens legitimitet hos medlemsstaterna allvarligt försvagas, säger han.

Frågan om Orbáns kandidatur förväntas bli föremål för intensiva diskussioner inom EU. Flera medlemsländer, särskilt inom den så kallade Visegrád-gruppen, har dock olika syn på honom. Polen och Tjeckien har under de senaste åren distanserat sig från Orbáns Rysslandsvänliga linje, medan Ungern fortsatt motsätter sig en gemensam europeisk utrikespolitik.

Om Orbán skulle bli utsedd till FN:s nästa generalsekreterare skulle det innebära en historisk förändring. Inte bara för att han är den första östeuropéen på posten, utan också för att han representerar en politisk tradition som ofta beskrivits som illiberal. Hans utnämning skulle sända en signal om att FN:s ledarskap i framtiden kan komma att formas av stormaktsintressen snarare än av ett brett globalt mandat.

För närvarande pågår inga officiella nomineringar, och det återstår att se om USA:s signaler leder till en formell kandidatur. Wall Street Journals uppgifter bygger på anonyma källor, och flera tidigare spekulationer om FN-ledare har inte lett till några faktiska utnämningar. Men att frågan överhuvudtaget väcks visar på de geopolitka spänningar som präglar världsorganisationen inför nästa ledarskapsbyte.

Svensson menar att utspelet också bör förstås i ett större sammanhang.

– Vi ser en trend där auktoritära ledare får större inflytande i mellanstatliga organisationer. Det handlar inte bara om FN utan också om regionala organ. Orbáns kandidatur är en del av den utvecklingen, säger han.

Tiden fram till valet 2026 blir därmed en avgörande period för att omdefiniera FN:s framtid. Frågan är om medlemsstaterna föredrar en generalsekreterare som kan agera som en oberoende röst, eller om de accepterar en ledare som i första hand lyder stormakternas vilja. Det återstår att se om Orbán blir en verklig kandidat eller om namnet bara blir en bricka i ett större politiskt spel.