Ordbråk och geopolitiska markeringar bromsar FN:s miljötoppmöte

I en gigantisk kongressbyggnad inbäddad i en dalgång på omkring 1 000 meters höjd över havet pågår just nu ett av världens viktigaste miljömöten. FN:s toppmöte om biologisk mångfald, COP17, samlar i Armeniens huvudstad Jerevan omkring 15 000 delegater från hela världen. Uppgiften är att enas om hur arbetet med att hejda förlusten av jordens arter och livsmiljöer ska kunna påskyndas.

Stämningen är livlig, men utgångsläget är svårt. En nyligen presenterad global översyn visar att många av de 23 målen i den internationella räddningsplanen för naturen, det så kallade globala ramverket för biologisk mångfald (GBF/KMGBF), inte är i närheten av att uppfyllas. Stora luckor saknar helt åtgärder, enligt översynen.

– Det stora framsteget är att den här frågan verkligen har hamnat på kartan nu. Det är uppenbart att det finns ett stort engagemang hos länderna att vända förlusten av biologisk mångfald, säger Sveriges chefsförhandlare Charlotta Sörqvist till DN under en paus i förhandlingarna.

Hon konstaterar samtidigt att förändringsarbetet går långsammare än många hoppats.

– Det är ganska tröga processer att förändra drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Jag tror att man behöver mer tid, säger hon.

Ett av de konkreta mål som kan vara inom räckhåll är att skydda 30 procent av viktiga livsmiljöer på land. Men att nå samma siffra till havs bedöms som mycket avlägset. En av de viktigaste uppgifter som länderna åtog sig när ramverket klubbades 2022 var att kartlägga statliga subventioner som går till miljöskadlig verksamhet. Det arbetet har nästan ingen gjort. Enligt den internationella vetenskapspanelen IPBES rör det sig om cirka 2 400 miljarder dollar per år – pengar som enligt överenskommelsen ska styras om till metoder inom exempelvis jord- och skogsbruk som i stället gynnar biologisk mångfald. Hittills har bara 5 procent av länderna påbörjat sådana planer.

Målet med det pågående toppmötet är att analysera den globala översynen och sedan fatta ett gemensamt beslut om hur takten ska kunna ökas. Redan frågan om vilka ord som ska användas för att beskriva läget har dock blivit en knäckfråga. Många länder vill höja ambitionsnivån, medan Ryssland och ett antal andra länder motsätter sig att använda ordet ambition över huvud taget.

Flera bedömare tolkar de låsta ordstriderna som geopolitiska markeringar snarare än en vilja att föra förhandlingarna framåt. För Ukrainas chefsförhandlare Eduard Arustamian är frågan akut. Han säger att naturen inte kan vänta och att ambitionerna måste höjas om världen halkar efter.

– Det är extra tydligt för oss i Ukraina, där vi ser hur kriget förstör naturen varje dag som går, tillägger han.

Även Charlotta Sörqvist säger att hon är förvånad över att det är så svårt att komma framåt i så pass många frågor, med tanke på det engagemang som länderna visade när ramverket enades för fyra år sedan.

– En förklaring kan vara att det politiska landskapet har förändrats i världen sedan vi enades om ramverket, säger hon.

När frågan togs upp under en presskonferens svarade COP17:s ordförande, Armeniens miljöminister Hambardzum Matevosyan, att världen alltid har varit delad.

– Jag tycker att det är en utmaning, men vi kan inte vänta tills de geopolitiska spänningarna har lugnat ner sig innan vi börjar diskutera de här miljöfrågorna, sade han.

Toppmötet i Jerevan pågår 19–30 oktober. Huvudmålet är att analysera hur det går med genomförandet av den räddningsplan för naturen som länderna enades om vid COP15 i Montreal 2022, och att klubba en aktionsplan för det fortsatta arbetet. En av de tyngsta frågorna är i vilken utsträckning världens rika länder ska stötta utvecklingsländernas miljöarbete med pengar, kunskap och teknik – så kallad resursmobilisering.

Sverige deltar med en delegation på cirka 20 personer, men förhandlar genom EU. Eftersom landet har en övergångsregering kommer ingen svensk minister att vara på plats. FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) bildades 1992, samtidigt som klimatkonventionen. COP är förkortning för Conference of the Parties, det vill säga ett möte där parterna som undertecknat konventionen kan fatta beslut. Miljömöten hålls vartannat år och klimatmöten varje år – därför kallas årets miljömöte COP17, medan det kommande klimatmötet går under namnet COP31.