Brasiliens valdomstol ingriper mot techjättar – misstänks gynna Bolsonaro

Brasiliens valdomstol har krävt att techjättarna Meta och X lämnar tekniska förklaringar om hur deras plattformar sprider politiskt innehåll och använder artificiell intelligens. Bakgrunden är en anmälan från president Lula da Silvas valkampanj, som menar att utmanaren Flávio Bolsonaro systematiskt gynnats av algoritmerna medan Lulas egna inlägg fått begränsad räckvidd.

Anmälan riktar sig mot Meta, som äger Instagram, Facebook och WhatsApp, samt Elon Musks plattform X. Enligt Lulas advokater har Metas rekommendationssystem och annonsgranskning gjort det betydligt lättare för Flávio Bolsonaro att nå ut till väljare. De hävdar också att Metas AI-verktyg vägrat att skapa valpropaganda för Lula, men utan problem producerat sådant material för Bolsonaro.

Flávio Bolsonaro är son till den förre presidenten Jair Bolsonaro, som sitter i husarrest dömd till 27 års fängelse för försök till statskupp. Den yngre Bolsonaro vann den första valomgången för tre veckor sedan med två procentenheter, och opinionsmätningar visar att det nu är jämnt inför söndagens avgörande rond.

Misstankarna om manipulation stärks av dokument som Brasiliens största dagstidning Folha de S. Paulo tagit del av. Interna meddelanden på Meta ska visa att anställda medgett att tekniska restriktioner missgynnat Lulas kampanj. En medarbetare skriver att Lulas konto var ”begränsat” medan Flávio Bolsonaros inte hade några restriktioner alls.

Meta förnekar att företaget medvetet försökt påverka valet till någon kandidats fördel. I ett uttalande säger bolaget att ”tekniska brister fått omfattande konsekvenser och påverkat olika konton och annonsörer”.

Brasilien är Sydamerikas största land och en av världens mest betydelsefulla demokratier, med över 200 miljoner invånare. Landet är också en av Metas viktigaste marknader utanför USA. Facebook, Instagram och WhatsApp används av en majoritet av befolkningen och utgör den dominerande arenan för politisk debatt. Det gör att algoritmernas utformning får en direkt påverkan på demokratiska processer – något som uppmärksammats långt utanför Brasiliens gränser.

För X, som ägs av Elon Musk, är konflikten med Brasiliens rättsväsende inte ny. För två år sedan beordrade Högsta domstolen att plattformen skulle stängas ned i landet sedan den vägrat ta bort fejkkonton som Bolsonarofamiljen använt för att sprida påståenden om valfusk. Företaget dömdes att betala 55 miljoner kronor i böter. Musk kallade då en av domarna för ”en tyrann som är Lulas knähund”.

Musk står i dag nära Donald Trumps politiska rörelse, som öppet stöder Bolsonarofamiljens försök att återta makten. Banden mellan familjerna är väldokumenterade och har fördjupats sedan Jair Bolsonaro dömdes.

Om valdomstolen finner att Meta eller X har lagt sig i valet kan Flávio Bolsonaros kandidatur ogiltigförklaras. Det har Lulas advokater redan begärt. De menar att presidenten utsatts för ”algoritmisk manipulation”.

Även nio oberoende människorättsexperter vid FN har krävt att Meta förklarar varför Lulas kampanj misstänks ha missgynnats. I ett brev skriver experterna att digitala plattformar spelar en central roll i den demokratiska debatten.

”Att förlora räckvidd kan innebära att förlora sin röst i den offentliga debatten och möjligheten att mobilisera människor. Algoritmer, AI-system och innehållsmoderering får inte bli osynliga domare över den politiska debatten”, skriver experterna.

Lula förlorade den första valomgången med två procentenheter men har enligt den senaste mätningen från Datafolha hunnit ifatt. Enligt Augusto Coutinho, från mittenhögerpartiet Republicanos, är trenden tydlig.

– Det vi ser nu är att Lula långsamt ökar sitt stöd. Trenden är tydlig, samtidigt som Flávio Bolsonaro har stagnerat, säger han till Folha de S. Paulo.

Frågan om plattformarnas algoritmer väntas bli en av de hetaste politiska frågorna i Latinamerika under de kommande åren. Flera länder i regionen har börjat diskutera lagstiftning som skulle tvinga techbolag att öppna upp sina rekommendationssystem för granskning. Brasiliens val kan i praktiken bli ett testfall för hur långt domstolarna är beredda att gå i kampen mot algoritmisk manipulation.