Støre kräver rättelse av Financial Times – tidningen vägrar

Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb får nu hård kritik för det uppmärksammade telefonsamtalet med Rysslands president Vladimir Putin i tisdags. Enligt uppgifter till Financial Times ska det 90 minuter långa samtalet ha dominerats av en lång utläggning där Putin redogjorde för sin syn på konfliktens rötter – medan frågan om vapenvila i Ukraina aldrig togs upp.

Tre anonyma källor har berättat för den brittiska tidningen att den ryske presidenten ägnade en stor del av tiden åt slavisk medeltidshistoria. Möjligheten till en vapenvila i Ukraina ska däremot inte ha diskuterats alls, enligt källorna.

Uppgifterna har fått den norska statsministern att reagera. Han uppger att han har bett Financial Times att korrigera publiceringen.

– Det är fel. Och vi har bett Financial Times att korrigera det, för det stämmer inte, säger Støre till TV2.

Støre förnekar dock inte att historiska ämnen avhandlades under samtalet. Det han vänder sig emot är uppgiften om att Putin skulle ha pratat om medeltida slavisk historia. Enligt statsministern handlade det i stället om den ryske presidentens syn på utvecklingen sedan 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön.

– Att han skulle ha pratat om slavisk historia – det stämmer helt enkelt inte, säger Støre.

Även uppgifterna om samtalets längd ifrågasätts. Financial Times har rapporterat att samtalet var planerat till strax under en halvtimme men att det drog ut ordentligt på tiden. Støre uppger att samtalet i själva verket var planerat till en och en halv timme och att tiden var relativt jämnt fördelad, med hänsyn tagen till tolkning.

– Vi presenterade meddelanden som vi bad om feedback på, säger han.

Financial Times står dock fast vid sina uppgifter. Tidningen uppger för norska VG att man inte avser att göra några ändringar.

– Vi står fast vid vår journalistik, säger en talesperson.

Kritiken mot initiativet har varit bred. Dels har Støre och Stubb anklagats för att ha gått bakom ryggen på sina europeiska kollegor – något som bland annat Danmarks statsminister Mette Frederiksen uttryckt offentligt. Dels har själva tanken på fredssamtal med Putin ifrågasatts: Ryssland har hittills inte visat några tecken på kompromissvilja i kriget mot Ukraina, och flera bedömare menar att samtal med Moskva i nuläget riskerar att ge Putin ett propagandatillfälle snarare än att föra fredsprocessen framåt.

De båda nordiska ledarna har beskrivit samtalet som ett sätt att undersöka möjligheterna till deeskalering i Ukraina och att upprätta en kommunikationskanal mellan Europa och Ryssland. Initiativet har dock väckt frågor om förankringen hos övriga EU- och Nato-länder. Sveriges statsminister Ulf Kristersson har konstaterat att det finns olika uppfattningar om det är dags att tala med Putin – en splittring som går genom både EU och Nato.

Den europeiska splittringen i frågan om kontakterna med Ryssland har blivit allt tydligare under kriget. Medan länder som Polen och de baltiska staterna intagit en kompromisslös linje och avvisat tanken på samtal med Moskva, har andra västerländska ledare – däribland Frankrikes president Emmanuel Macron – upprätthållit en direkt dialog med Putin. Samtidigt har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen varnat för att ett illa förberett fredsavtal skulle belöna rysk aggression och äventyra Ukrainas framtid.

Att det är just Norges statsminister och Finlands president som tagit steget är symboliskt laddat. Finland, som delar en drygt 1 300 kilometer lång gräns med Ryssland, gick med i Nato våren 2023 efter ett historiskt säkerhetspolitiskt skifte. Norge, en av Natos grundare, gränsar till Ryssland i Arktis och har en central roll i Europas energiförsörjning. Båda länderna har ett direkt säkerhetspolitiskt intresse av att minska spänningarna med grannlandet i öst.

Samtalet ägde rum under Støres statsbesök i Finland, där de båda ledarna höll en gemensam presskonferens. Att ett sådant initiativ tas från nordiskt håll kan ses som ett uttryck för en växande oro över att Europa står vid sidan av i de diplomatiska ansträngningarna kring Ukraina. Samtidigt visar konflikten med Financial Times hur svårt det är att kommunicera med Moskva utan att det skapar nya politiska spänningar – såväl mellan öst och väst som inom västvärlden.