Kris på katthem inför vintern: ”Behöver volontärer”

Sommaren är över och katthemmen runt om i Sverige går in i en av årets mest ansträngda perioder. Antalet övergivna katter har ökat kraftigt, och hjälporganisationerna vädjar nu om nya hem, volontärer och pengar. ”Det sorgliga är att det nästan är rutin så här års. Lösningen är att folk kastrerar, id-märker och ger fan i att överge sina djur”, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet.

Enligt Djurskyddet handlar det om tusentals katter varje år. Många av dem har fötts utomhus under våren och sommaren, ofta i kolonier där ingen tar ansvar. Andra är katter som skaffats under pandemin men som nu inte längre passar in i ägarnas liv. ”Vi ser att många skaffade katt i en hast. Nu när vardagen är tillbaka, lämnas djuren åt sitt öde”, säger Hagelstedt.

Katthemmen drivs till stor del av ideella krafter och har begränsade resurser. Personal och volontärer arbetar hårt för att ge djuren vård, men platserna räcker inte till. Flera organisationer har tvingats sätta upp väntelistor och i värsta fall neka djur. ”Vi vill aldrig vända bort ett djur i nöd, men ibland finns helt enkelt inte möjligheten”, säger Åsa Hagelstedt.

Bakgrunden är komplex. Under pandemin ökade intresset för sällskapsdjur, och många katthem tömdes på kattungar. Nu har situationen vänt. När människor återvänder till arbete, resande och sociala aktiviteter överges katter i allt högre utsträckning. Det är en trend som oroar flera djurskyddsorganisationer.

Samtidigt är det svårare att hitta hem till vuxna katter. Kattungar går åt snabbt, medan äldre katter kan bli kvar på katthemmen i flera månader. Det gör att platsbristen blir bestående. En del katthem försöker locka med sänkta adoptionsavgifter eller extra stöd till den som tar hand om en äldre katt.

Ekonomin är ett annat stort problem. Enligt Djurskyddet innebär varje omhändertagen katt kostnader för veterinärvård, vaccination, foder och kastrering. För ett ideellt katthem kan ett enda djur betyda flera tusenlappar i utlägg. När inflödet av katter ökar, ökar också pressen på redan hårt ansträngda budgetar. Många organisationer är helt beroende av donationer och försäljning.

Att överge ett djur är förbjudet enligt svensk lag. Ändå sker det ständigt. Djurskyddet har länge efterfrågat skarpare regler, till exempel att kastrering av utekatter ska vara obligatorisk. Men även om lagstiftningen skärptes finns ett akut behov här och nu. Kastrering och id-märkning är de åtgärder som på sikt kan minska antalet övergivna katter. Okastrerade utekatter förökar sig snabbt, och många kattungar föds i det vilda. Utan id-märkning är det i princip omöjligt att spåra ägare. ”Det är så enkelt. Gör vi det tillsammans skulle vi kunna halvera problemet”, säger Åsa Hagelstedt.

Hjälporganisationerna är beroende av allmänhetens stöd. Den som vill hjälpa till kan adoptera, bli volontär, skänka pengar eller agera jourhem. Även små insatser kan göra skillnad för ett enskilt djur. Katthemmen tar också gärna emot foder, leksaker och täcken, och många uppskattar hjälp med transporter av katter mellan olika delar av landet.

Katthemmen påverkas i hela landet, men särskilt i södra Sverige där utekatter är vanligare. Där är trycket hårdast, och djurskyddsföreningar har under flera år varnat för att situationen blir allt värre. I andra delar av landet kan efterfrågan på katter vara större, vilket gör att djur ibland flyttas norrut för att hitta nya hem.

För Åsa Hagelstedt handlar det ytterst om människors ansvar. ”Katter är inga slit-och-slängvaror. De är levande varelser som behöver omtanke, mat och trygghet. Att överge sitt djur är ett svek.”

Nu hoppas Djurskyddet att den årliga debatten om övergivna katter ska leda till konkreta handlingar. Frågan är om det räcker med volontärinsatser eller om politikerna måste agera. Den som vill se en förändring kan börja med att se över sina egna katter. Är de kastrerade? Är de id-märkta? Det avgör om de hamnar på ett katthem eller får stanna i trygghet.