Två dödade i stort ukrainskt drönaranfall på Moskva

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver nattens drönareanfall som det största mot huvudstaden sedan krigets början. Attacken kom inför den sista valdagen i Rysslands parlamentsval, som pågår fram till söndagen, och enligt Sobjanin var syftet att störa valprocessen.

På Telegram uppger borgmästaren att Ukraina sedan lördagen avfyrat 1 600 drönare mot Ryssland, varav 450 riktades mot Moskva. Under natten, mellan klockan 03 och 05, ska 249 drönare ha skjutits ned i 17 distrikt i huvudstadsregionen. Siffrorna är anmärkningsvärt höga och visar på en attack som varit både omfattande och välplanerad.

Flera drönare träffade området kring oljeraffinaderiet i Kapotnjadistriktet, en anläggning som står för 40 procent av bränsleförsörjningen i Moskvaregionen. Raffinaderiet, som ägs av Gazprom Neft och är ett av Rysslands största, har träffats vid flera tidigare tillfällen under kriget. Vittnen bekräftar för nyhetsbyrån Reuters att höga smällar hördes och att rökpelare steg från området. Även en bostadsbyggnad träffades, och från byn Sofyino söder om Moskva rapporteras ett dödsfall.

De upprepade ukrainska attackerna mot rysk oljeinfrastruktur har fått allt större konsekvenser för det ryska samhället. En stor del av raffinaderikapaciteten i landet har slagits ut, vilket lett till bränslebrist, högre priser och långa köer vid bensinstationer i flera regioner. Varje produktionsstopp i Kapotnja får direkta effekter för en region med över 20 miljoner invånare, och det senaste anfallet väntas förvärra situationen ytterligare.

Attackerna mot raffinaderierna är en medveten ukrainsk strategi. Genom att slå mot förädlingsindustrin snarare än själva oljeutvinningen vill man minska Rysslands exportintäkter och störa den inhemska bränsledistributionen. Ryssland har under kriget vid flera tillfällen infört exportstopp för bensin för att säkra den egna marknaden, och störningarna har även bidragit till volatilitet på de globala energimarknaderna. En allt större andel av den råolja som tidigare förädlats i landet måste nu säljas till rabatterade priser, vilket minskar intäkterna till krigskassan.

Drivmedel är också en kritisk resurs för den ryska krigföringen i Ukraina. Varje raffinaderistopp tvingar militären att omfördela resurser och prioritera leveranser, samtidigt som civila sektorer får stå tillbaka. Det gör energianläggningarna till strategiska mål i en allt mer teknologisk krigföring där drönare spelar en avgörande roll.

Från hela Moskvaregionen rapporteras att två personer dödades i nattens anfall. Enligt regionguvernören Andrej Vorobjov evakuerades 400 personer, varav 70 barn, från en 21-våningsbyggnad i Ramenskojedistriktet. Flera bostadshus ska ha skadats, och räddningstjänsten arbetade under morgonen med att kontrollera byggnader och släcka bränder.

Ryska myndigheter uppger att hundratals drönare skjutits ned i flera gränsregioner under det senaste dygnet. Utöver Moskvaregionen har bland annat Belgorod, Kursk och Brjansk, som alla gränsar till Ukraina, varit föremål för upprepade attacker. Dessa regioner har fungerat som uppsamlingsplatser för ryska trupper och militär utrustning, och attackerna mot dem ses som ett sätt att störa den ryska logistiken.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna, vilket är i linje med hur landet vanligtvis förhåller sig till operationer på ryskt territorium. Den ukrainska militären bekräftar sällan enskilda anfall men har tidigare motiverat attackerna mot oljeinfrastruktur med att de försvagar Rysslands ekonomiska förmåga att föra krig.

Parlamentsvalet, som pågår över tre dagar, väntas ge det styrande partiet Enade Ryssland fortsatt majoritet. Att drönarattacken kom bara timmar innan vallokalerna stänger har gett myndigheterna anledning att beskriva den som ett angrepp på valprocessen. Oberoende bedömare ser den snarare som ett led i en eskalerande konflikt där energianläggningar blivit en central måltavla.

Säkerhetspolitiskt markerar nattens händelser en upptrappning. Att ett stort antal drönare samtidigt nådde huvudstadsområdet, trots ett omfattande luftförsvar, visar att Ukraina utvecklat både sin attackförmåga och sin förmåga att mätta ryskt luftvärn. Analyser pekar samtidigt på att Ryssland tvingas omfördela luftvärnssystem för att skydda raffinaderier och annan kritisk infrastruktur, vilket kan försvaga försvaret av andra strategiska mål.

Frågan är hur länge Ryssland kan upprätthålla skyddet av sin energisektor. Raffinaderierna är stora anläggningar som är svåra att skydda och som ofta ligger nära tätbefolkade områden, vilket gör dem till utsatta mål i en konflikt där energiinfrastruktur blivit ett allt viktigare slagfält.