En ny bok om Northvolts kollaps avslöjar komplexa detaljer kring hur det amerikanska batteribolaget Lyten kunde genomföra sitt köp av den konkursdrabade svenska batterijätten. Ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt beskriver i ”Northvoltfallet”, utgiven av Volante, hur affären möjliggjordes genom en intrikat finansiell konstruktion där tillgången till el blev den avgörande faktorn.

Enligt Lindstedts undersökning var det det Wallenbergägda AI-datacenterbolaget Edgeconnex som spelade en nyckelroll i affären. Bolagets intresse för den omfattande eltilldelningen till området blev avgörande för att hela övertagandet skulle kunna genomföras.

Redan i augusti 2025 skrev Lyten, ett bolag med omkring 300 anställda, ett preliminärt avtal med Northvolts konkursförvaltare. Företagets vd Dan Cook framhöll vid tillfället att finansiering inte skulle utgöra något problem. Planen var att köpet skulle vara klart inom ett par månader, i oktober 2025, så snart alla nödvändiga tillstånd var på plats.

Men processen visade sig bli betydligt mer komplicerad än förväntat. I oktober 2025 hade inga pengar presenterats, och slutkontraktet sköts upp inte mindre än sex gånger. Det dröjde ända till februari 2026 innan köpet slutligen kunde genomföras. Ingen av de inblandade parterna ville vid tidpunkten offentliggöra köpeskillingen.

Enligt Lindstedts uppgifter var det Wallenbergägda riskkapitalbolaget EQT som gjorde det möjligt för Lyten att genomföra affären. Detta skedde genom ett brygglån på omkring två till tre miljarder kronor. Med denna finansiering kunde Lyten förvärva den konkursade batterifabriken Northvolt AB för 900 miljoner kronor. Därutöver köptes fastigheter och mark på en angränsande tomt, det som tidigare kallades Northvolt Expansion, för ungefär samma summa.

Ett centralt tema i Lindstedts analys är eltillgångens strategiska betydelse. Han framhåller att mycket i affären kretsade kring tillgången till elektricitet, som har blivit en kritisk resurs för energikrävande AI-datacenter. I detta sammanhang blir elen närmast att jämföra med den nya oljan.

Konkursförvaltaren hade tidigare haft intressenter från AI-datacenterbranschen, men dessa förkastades eftersom de inte kunde erbjuda arbetstillfällen. Men nu genomfördes, enligt Lindstedt, en kreativ lösning. Skellefteå Kraft skrev ett elavtal till Lyten som troligen omfattar de 400 megawatt som Northvolt tidigare hade tillgång till, plus möjligheter att få tilldelning upp till 1000 megawatt.

En sådan eltilldelning är anmärkningsvärt hög och skulle placera AI-datacentret bland de största i Europa vad gäller elkapacitet. Detta har stor betydelse i en tid då datacenters energibehov växer explosionsartat.

Enligt Lindstedt betalar Edgeconnex 5 miljarder kronor för industrimark, byggnader och framför allt för elavtalet. Köpet ska dock inte slutföras förrän under sommaren 2026, under förutsättning att alla nödvändiga tillstånd beviljas. När affären är genomförd ska brygglånet betalas tillbaka, och Lyten kommer därefter att ha minst ett par miljarder kronor kvar för att driva fram ny batteritillverkning.

Matthias Arleth, som är Lytens Sverige-vd, bekräftar i huvudsak uppgifterna om affärens struktur. Han förklarar att kombinationen av gigafabriken som skapar arbetstillfällen, kommunens tillhandahållande av mark och energi, samt datacentrets kapital löste upp finansieringsutmaningarna. Arleth understryker att Lyten ville ha en finansieringsstruktur som inte var starkt beroende av skulder.

Han fortsätter med att klargöra att företaget i slutändan valde att finansiera genom en kombination av Lytens eget kapital och intäkter från löpande verksamhet, inklusive markavtalet för datacentret med Edgeconnex. Valet av Edgeconnex, med EQT som ägare, motiveras med att de ansågs både kompetenta och väl anpassade till Lytens vision för batterifabriken och det övergripande området, som bolaget kallar Lyten Industrial Hub.

På frågan om vad som händer om affären med Edgeconnex inte går igenom under sommaren svarar Arleth att de inte har någon anledning att tro att så skulle bli fallet. Affärens genomförande är dock beroende av att alla nödvändiga tillstånd beviljas.

Northvolts konkurs blev en av de största industriella kriserna i modern svensk historia. Övertagandet av anläggningen i Skellefteå och etableringen av ny batteritillverkning är av stor betydelse både för den lokala arbetsmarknaden och för Sveriges position inom batteriindustrin.