Elnäten riskerar kollaps när solen förmörkas

Solen går i moln – eller snarare i månen – över stora delar av Europa under torsdagskvällen, och det märks direkt i elnäten. I Spanien, som är den europeiska solenergins högborg, väntas solcellsproduktionen rasa med hela fem gigawatt under förmörkelsen. Det motsvarar ungefär 13 procent av den effekt som normalt produceras en augustikväll, och för att klara underskottet har landet rustat med allt från elimport och batterilager till reservkraftverk som står i beredskap.

Det som gör situationen unik är att en solförmörkelse går att planera för med en precision som saknar motstycke. Man vet exakt minut för minut när månen skuggar solen, hur stor del av solskivan som täcks och när produktionen återvänder med full kraft. Det är en avgörande fördel, menar experter, eftersom den snabba nedgången och den ännu snabbare återhämtningen annars hade varit ytterst svårhanterlig för elnäten. När solcellsanläggningar går från noll till hundra procent på bara några minuter skapas stora obalanser i frekvensen – något som måste mötas med omedelbara åtgärder från nätoperatörernas sida.

Spanien har extra känsliga sår efter det landsomfattande elavbrottet i april 2025. Då bidrog sol- och vindenergins avsaknad av så kallad tröghet till att obalanserna i elnätet förvärrades. Medan traditionella kraftverk har tunga, snurrande turbiner som naturligt bromsar och dämpar svängningar i nätet, är förnybara källor antingen på eller av. Det gör systemet mer skört när stora produktionskällor plötsligt faller bort. Förmörkelsen blir därmed ett skarpt test för hur väl Europas alltmer väderberoende elsystem klarar av plötsliga störningar.

Förberedelserna har pågått under flera veckor och involverar energibolag från Portugal i väster till Rumänien i öster. I Portugal, där solkraften utgör en betydande del av elmixen, har man vidtagit liknande åtgärder som i Spanien med förstärkt importkapacitet och aktiverade reservlösningar. Frankrike och Tyskland räknar med att tappa 1,8 respektive 2 gigawatt under de timmar som skuggan sveper över länderna – effektmängder som hade räckt för att försörja flera större städer.

Storbritannien väntas tappa mellan 0,7 och 1,3 gigawatt, och landets största elbolag har gått ut med en ovanlig uppmaning till hushållen: undvik att köra tvätt- och diskmaskiner mellan klockan 18 och 20 lokal tid. Enligt bolaget är det en enkel åtgärd som kan bidra till att minska trycket på nätet under de mest kritiska minuterna.

Undantaget i Europa är Island, där förmörkelsen visserligen är total och inträffar sent på eftermiddagen, men där effekten på elnätet blir i princip obefintlig. Ön drivs nästan uteslutande av geotermisk energi från vulkanisk värme, vilket gör att man slipper den bräcklighet som sol- och vindberoende länder upplever.

I Sverige märks förmörkelsen främast i plånboken. När kontinentens solproduktion faller ökar efterfrågan på import, vilket driver upp spotpriset på elbörsen. Augusti, som normalt är årets månad med lägst elpris, får därmed ett oväntat prisutslag i söder. Enligt energiekonomen Claes Hemberg hamnar elpriserna på nivåer som annars bara ses under extrema vinterdagar, med priser på upp emot fyra kronor per kilowattimme.

För ett normalt hushåll med rörligt elpris blir kostnaden ändå hanterbar. Eftersom hela förloppet bara sträcker sig över cirka tre timmar, beräknar Hemberg att en vanlig lägenhet får en merkostnad på runt fem kronor. Den som dessutom passar på att ladda sin elbil under förmörkelsen kan dock få räkna med upp emot 20 kronor extra.

Att hålla ett helt elsystem i balans handlar i slutändan om sekunder. När solen tittar fram igen och miljontals solcellsanläggningar samtidigt börjar mata in el i nätet, skapas ett överskott som måste tas om hand omedelbart. I värsta fall kan det leda till överbelastning och lokala avbrott. Men den här gången har man tid att räkna – och i branschen råder en försiktig tillförsikt om att det ska gå vägen. Det blir i så fall ett viktigt kvitto för en kontinent som alltmer lutar sig mot solens och vindens nyckfulla krafter.