Här räknas krigen – död för död

På FN:s internationella fredsdag ligger förmiddagssolen över Gamla torget i Uppsala. Inne på Uppsala Conflict Data Program, UCDP, är verkligheten en annan. Här följer forskaren Therese Pettersson och hennes kollegor frontlinjer, attacker och dödligt våld i världens konflikter genom att gå igenom nyhetsrapporter, satellitbilder, människorättsorganisationer och sociala medier.

– För oss är en siffra aldrig bara en siffra. Bakom varje datapunkt finns en människa som har förlorat livet i ett krig, säger Therese Pettersson.

UCDP har samlat in data om organiserat våld sedan slutet av 1970-talet. Datainsamlingen inleddes 1979 vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. I dag är centret en av världens mest använda källor för konfliktdata, och uppgifterna används av forskare, FN, Världsbanken och EU. Programmet kartlägger tre former av organiserat våld: statsbaserade konflikter, icke-statliga konflikter och ensidigt våld mot civila. Data publiceras öppet via databasen UCDP GED och ingår även i forskningsinfrastrukturen Demscore.

På Therese Petterssons skrivbord ligger böcker om Afghanistan, ett av hennes bevakningsområden vid sidan av Syrien och Ukraina. På skärmen syns hur frontlinjen i Ukraina rört sig genom platser som Donetsk, Mariupol, Bachmut och Avdijivka. Enligt henne är sammanhanget viktigt för att förstå det som händer.

Arbetet börjar ofta långt från Uppsala, när en dödlig händelse först rapporteras. Forskarna går igenom tiotusentals artiklar, rapporter och inlägg för att fånga upp uppgifter om dödsfall i konfliktvåld. Därefter granskas vad som hänt, när och var, vilka aktörer som var inblandade och hur många som dödades. Uppgifterna vägs mot varandra, källornas tillförlitlighet bedöms och händelsen registreras med koordinater.

En central del är att knyta dödsfallen till rätt aktörer. Är det en regim, en rebellgrupp eller en lösare organiserad etnisk eller religiös gruppering? Dessa frågor diskuteras regelbundet i arbetsgruppen, eftersom det är viktigt att rapporteringen görs lika över tid och mellan konflikter. Forskarna arbetar med ett bästa estimat, men också med ett lågt och ett högt. En grundprincip är att hellre vara konservativ än att riskera att överdriva antalet döda.

I den georefererade databasen framträder bilden av ett allt våldsammare decennium. Enligt UCDP:s sammanställning för 2025 dödades omkring 244 600 människor i organiserat våld, jämfört med cirka 187 000 året före. UCDP registrerade 65 aktiva statsbaserade konflikter i 35 länder, varav 13 nådde krigsnivå. I statsbaserade konflikter dödades 153 600 människor. Den dödligaste enskilda konflikten var Rysslands krig mot Ukraina, med minst 94 700 dödsoffer. Antalet människor som dog i ensidigt våld mot civila ökade kraftigt, från 14 300 till 76 500.

Andelen civila dödsoffer i krig ligger enligt UCDP i genomsnitt mellan 40 och 60 procent, men variationen är stor. I Ukraina sker de flesta dödsfallen bland soldater vid fronten, med undantag för hårt drabbade platser som Mariupol. I Gaza däremot är minst 83 procent av dödsoffren civila, troligen fler. Flest civila dödsoffer under 2025 fanns i Sudan, där paramilitära styrkor intog staden al-Fasher i norra Darfur och dödade civila.

Mediebilden av konflikter är samtidigt skev. Kriget i Ukraina och konflikten i Gaza, liksom läget i Iran, får stort utrymme, medan svåra humanitära kriser i Sudan, Jemen och Myanmar uppmärksammas betydligt mindre. Therese Pettersson tror att närhet spelar roll. Människor relaterar lättare till ett krig i Europa än till det som sker på andra sidan jordklotet. När internationella trupper lämnar ett land försvinner också ofta medieintresset, som i Afghanistan.

I moderna krig är informationsobalansen ofta stor. En part kan kontrollera internet och medier, och flöden fylls av desinformation. UCDP försöker därför aldrig lita på en enda källa, utan jämför oberoende uppgifter. När traditionell rapportering saknas används andra typer av information, exempelvis satellitbilder.

Arbetet är metodiskt men inte känslomässigt neutralt. Forskarna tar del av filmer, fotografier och anhörigas vittnesmål. Therese Pettersson säger att hon efter 17 år ibland oroar sig för att bli avtrubbad. För att minska risken för sekundär traumatisering har UCDP byggt upp stödstrukturer med veckomöten och psykologhandledning.

AI har ännu inte förändrat arbetet i grunden. Enligt Therese Pettersson kan AI hitta information, men den har fortfarande svårt att avgöra vad informationen betyder.

När arbetsdagen går mot sitt slut sparas ännu en rad händelser i databasen. Ute i världen fortsätter striderna, och i Uppsala väntar nya rapporter nästa morgon.

– Vår största dröm är att vårt jobb en dag inte ska behövas. Men tills den dagen kommer är vår plikt att se till att världen inte blundar, säger Therese Pettersson.