Parissalongens pressdag pågick för fullt när tre unga kvinnor i åtsittande klänningar ställde upp sig framför Xpengs senaste el-SUV. Med bara axlar poserade de för fotograferna i den kinesiska biltillverkarens monter. Strax därpå var det en fjärde kvinna som tryckte sig mot bilen framför kamerorna. Klockan hade hunnit bli 13.12.
Scenen väckte frågor, inte bara för att den bröt mot den annars återhållsamma tonen på årets salong. Den påminde om en tradition som länge ansågs vara på väg att försvinna ur bilindustrin. Lättklädda kvinnor vid bilarna var under stora delar av 1900-talet lika självklara på bilsalongerna som bilarna själva. Tanken bland bildirektörerna tycktes vara att bilar såldes till heterosexuella män, och att kvinnor var ett säljargument.
Redan 2013 började en reporter på Dagens Nyheter att granska företeelsen på Genèvesalongen. Då stod en kvinna med djup urringning och kort klänning lutad mot Alfa Romeos sportbil 4C. Fiatkoncernens dåvarande vd Sergio Marchionne, som också var ordförande för europeiska branschorganisationen ACEA, fick frågan om hur han såg på det. Hans svar blev ett skämt: ”Du måste bo någonstans där kvinnor bär långbyxor och inte har höga klackar. Jag tycker synd om dig.” Skrattsalvan i pressrummet var ljudlig.
Året därpå var tonen liknande. Marchionne sade att han inte var generad om modellerna representerade kvinnlig skönhet. 2015 satt en ung kvinna i kort kjol på motorhuven till en Alfa Romeo 4C Spider. Marchionne kallade det ”en tilltalande sak att göra”. Frågan från reportern gav inga tecken på att få honom att ändra uppfattning.
Men branschen höll på att förändras. Volvo, Ford och Mercedes hade redan slutat med lättklädda modeller. Kvar var framför allt ett fåtal sydeuropeiska märken. Så kom metoo-rörelsen 2017, som satte fokus på kvinnors utsatthet i arbetslivet och offentligheten. På Genèvesalongen 2018 dök två lättklädda kvinnor upp hos Volkswagenägda Skoda. Volkswagens dåvarande vd Matthias Müller avfärdade kopplingen till metoo med orden: ”Jag är chef för en bilkoncern, det har inget med metoo att göra.” Senare bad hans kommunikationschef reportern stänga av bandspelaren och menade att frågorna låg utanför en normal konversation.
Samma år tonade Marchionne ned sina tidigare uttalanden. ”Det finns delar av det som jag inte tycker om. Och det ska vi fixa”, sade han när frågan återigen ställdes. Kort därefter förlorade de stora internationella bilsalongerna sin forna glans. Pandemin satte punkt för flera av dem, och många i branschen trodde att de lättklädda kuttersmyckena var ett minne blott.
Nu är Parissalongen tillbaka, och med den en ny typ av aktörer. Det är i första hand kinesiska biltillverkare som tagit plats i rampljuset. Xpeng, BYD och Dongfeng satsar hårt på den europeiska marknaden för elbilar, och Paris utgör ett viktigt skyltfönster för att nå en bredare publik. Samtidigt har kinesiska biltillverkare en annan tradition när det gäller att använda kvinnliga modeller i sina montrar. I Kina har de under lång tid varit en del av mässorna, men också ifrågasatts. På Shanghaisalongen 2015 förbjöds de med hänvisning till moral och anständighet. Ändå var de tillbaka med besked på Pekingsalongen i april i år, bland annat hos BYD, Dongfeng, Hyundai, Mazda och Cadillac.
På Parissalongen tycktes de flesta västerländska märken ha lämnat det gamla tillvägagångssättet bakom sig. Ända tills klockan blev 13.12 i Xpengs monter. Där poserade alltså kvinnor vid den nya el-SUV:en, med bar axel och bar rygg mot kamerorna. Xpengs förklaring, i en skriftlig kommentar till DN, är att sex rugbyspelare medverkade i en så kallad innehållsserie. Syftet var att visa hur bilen rymmer olika grupper av långa personer. Men bolaget medger att det kunde uppfattas på ett annat sätt: ”I efterhand inser vi att sättet som modellerna presenterades på skulle kunna uppfattas som att kvinnor objektifierades. Det var inte vår avsikt, och vi förstår den oro som har framförts. Vi kommer att ta denna återkoppling i beaktande när vi utvecklar framtida innehåll.”
Xpengs besked visar att frågan om kvinnlig representation på bilsalonger inte är löst, utan snarare har fått nya uttryck i takt med att bilindustrin globaliseras och nya tillverkare tar plats på den europeiska scenen. För de kinesiska märkena, som kämpar om samma kunder som etablerade västerländska tillverkare, kan en sådan här episod bli en påminnelse om att bilköpare i Europa och Kina inte alltid har samma förväntningar. Samtidigt är det inte bara en fråga om PR – den handlar om vem bilindustrin vill tala till, och hur den vill framstå i en tid där kvinnor utgör en allt viktigare kundgrupp.
För den som följt utvecklingen sedan 2013 är det ändå en tydlig skillnad. Då var det en enskild reporter som ställde frågor som många i branschen avfärdade. I dag är det Xpeng själva som backar och ber om ursäkt. Steget är inte stort, men det visar att normerna har förskjutits – även om de inte är borta.
