Hasse Eriksson: Inflationen sjönk – så kan det påverka boräntan

Sveriges inflation fortsatte att överraska på nedsidan i oktober. Enligt statistikmyndigheten SCB:s preliminära siffror landade konsumentprisindex, KPI, på 0,9 procent på årsbasis – oförändrat jämfört med september. Analytikerna hade räknat med en uppgång till 1,2 procent på årsbasis och en månadsuppgång på 0,3 procent. KPI är det bredaste inflationsmåttet och bygger på en varukorg som ska spegla hushållens konsumtion.

Även KPIF, det mått som Riksbanken använder som grund för sitt inflationsmål på 2 procent, låg på 0,9 procent på årsbasis i oktober. Inte heller där skedde någon förändring jämfört med september. Förväntningarna låg här på 1,4 procent på årsbasis och 0,3 procent för månaden, enligt analyssajten Trading Economics.

Sverige sticker därmed ut i en internationell jämförelse. I euroområdet steg inflationen till 4 procent i oktober, upp från 3,8 procent i september, och i USA ligger prisökningstakten ännu högre. Att de svenska siffrorna är så pass låga beror i stor utsträckning på politiska beslut. Regeringen har bland annat sänkt energiskatten, reducerat momsen på livsmedel och halverat priserna på kollektivtrafik. Åtgärderna har hållit nere de uppmätta priserna.

Det märks tydligt i SCB:s statistik. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har fallit med 7 procent på årsbasis, medan hälso- och sjukvård är 6,3 procent billigare än för ett år sedan. Samtidigt finns det krafter som kan vända utvecklingen. Priserna på bränslen och transporter har stigit, inte minst till följd av de höga oljepriserna. Konflikten mellan USA och Iran har drivit upp råoljepriset och därmed dieselpriserna. När transportkostnaderna ökar drabbar det företag i hela kedjan – från producenter till handlare – och riskerar i förlängningen att synas i konsumentpriserna.

För Riksbanken är utvecklingen central. I onsdags höjde banken styrräntan till 2 procent, ett beslut som snabbt fick genomslag på bolånemarknaden. Redan på torsdagen meddelade Swedbank att den rörliga boräntan höjs med 0,25 procentenheter. Eftersom en stor del av svenska hushåll har rörliga bolån märks besluten direkt i privatekonomin. Kopplingen mellan inflation och boränta kan verka långsökt, men den är grundläggande: Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent enligt KPIF, och styrräntan är det främsta verktyget för att styra prisutvecklingen.

Den senaste inflationssiffran visar att KPIF ligger långt under målet. Ändå signalerar Riksbanken att fler höjningar kan komma. Banken följer flera alternativa mått för att bedöma det underliggande pristrycket. Ett av dem, KPIF-KS, rensar statistiken för effekterna av indirekta skatter och subventioner – det vill säga just de politiska åtgärder som nu håller nere den officiella inflationen. Med det måttet blir det underliggande pristrycket tydligare.

Riksbankens budskap är att risken för att inflationen tar fart framöver är större än vad de aktuella siffrorna antyder. Marknaden räknar med ytterligare två höjningar av styrräntan, men dagens besked ökar möjligheten att nästa höjning skjuts fram. De kommande räntebesluten fattas den 16 december och den 3 februari nästa år. Avgörande blir hur inflationen utvecklas under de närmaste månaderna.

För hushållen innebär läget fortsatt osäkerhet. De senaste årens höga inflation, som under 2022 och 2023 nådde tvåsiffriga nivåer, har redan satt press på privatekonomin. Det svaga kronläget gör dessutom att importerade varor blir dyrare, vilket kan ge Riksbanken ytterligare skäl att agera. De kommande månaderna får visa om de tillfälliga politiska åtgärderna fortsätter att dämpa den uppmätta inflationen – eller om det underliggande pristrycket tar över.