Styrräntan höjs – första gången på tre år

Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent. Beslutet offentliggjordes på onsdagen och träder i kraft den 11 november. Det är den första höjningen sedan september 2023, då styrräntan höjdes från 3,75 till 4 procent. Sedan dess har centralbanken i stället sänkt räntan i flera steg, och från räntetoppen har styrräntan gradvis sänkts till 1,75 procent. Nu höjs den alltså igen, vilket markerar en ny fas i penningpolitiken.

Bakgrunden till beslutet är en kombination av faktorer. Konjunkturläget har visat sig starkare än väntat, samtidigt som kostnadsökningar till följd av utbudsstörningar pressar priserna uppåt. Dessutom har den svenska kronan försvagats under året. En svagare krona gör importerade varor dyrare och riskerar att öka inflationstrycket. Riksbanken bedömer därför att såväl KPIF-inflationen som den mer underliggande inflationen kommer att stiga över 2 procent nästa år.

KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, är det inflationsmått där bolånekostnadernas bidrag har räknats bort. Det är detta mått Riksbanken använder som riktmärke för penningpolitiken. Styrräntan i sin tur är den ränta som Riksbanken tar ut när affärsbankerna lånar pengar, och den påverkar i förlängningen såväl bolåneräntor som företagens lånekostnader.

Enligt Riksbanken väntas ytterligare höjningar under det närmaste året om prognoserna står sig. Samtidigt upprepas bedömningen att inflationen på sikt ska stabilisera sig kring målet på 2 procent. Den så kallade räntebanan – centralbankens prognos för den framtida styrräntan – är oförändrad jämfört med den som presenterades tidigare i höst.

Styrräntan får snabbt genomslag på de rörliga bolåneräntorna, även om bankerna inte alltid förändrar sina listräntor i exakt samma utsträckning. En höjning av det här slaget innebär ändå att hushåll med rörliga lån kan få något högre månadsutgifter framöver. De senaste årens sänkningar har bidragit till att lätta trycket på privatekonomin, men nu kan den trenden åtminstone tillfälligt brytas.

De finansiella marknaderna reagerade dock förhållandevis lugnt på beskedet. Kronan backade ett öre mot såväl den amerikanska dollarn som euron. Den svenska tioårsräntan steg med en punkt till 3,08 procent, enligt nyhetsbyrån TT.

Bland näringslivets bedömare finns en oro för att höjningen kommer vid fel tidpunkt. Handelns Utredningsinstitut, HUI, konstaterar att höjningen i sig var väntad, men varnar för att den kan dämpa konsumtionsuppgången. Analytikern William Lundquist på HUI pekar på att svenska hushåll är bland de mer räntekänsliga i Europa. ”Med tanke på att svenska hushåll är bland de mer räntekänsliga i Europa riskerar detta att lägga sig lite som en våt filt över konsumtionsuppgången och därmed bromsa den ekonomiska återhämtningen”, säger han.

Samtidigt visar färska mätningar att hushållens framtidstro har försvagats. Trots att köpkraften är stark föll hushållens förväntningar på ekonomin oroväckande mycket i oktobermätningen. Det kan vara ett tecken på att ränteosäkerheten fortsätter att påverka konsumtionsbenägenheten.

Även Felicia Schön, sparekonom på nätmäklaren Avanza, tycker att Riksbanken agerar riskabelt. Hon menar att svensk ekonomi äntligen har börjat komma igång och att en räntehöjning kan slå undan benen för återhämtningen. ”Svensk ekonomi har äntligen börjat få upp farten och det vore ju dumt om man blev så rädd för nästa inflationsvåg att man bromsade bort den återhämtning som hushållen väntat på i flera år”, skriver hon.

Även Byggföretagen, branschorganisationen för bygg- och anläggningssektorn, riktar kritik mot beslutet. Chefsekonomen Fredrik Isaksson anser att Riksbanken mycket väl hade kunnat avvakta. ”Att stötta utvecklingen ytterligare en tid hade inte äventyrat inflationsmålet”, skriver han. Byggsektorn är en av de näringar som påverkas snabbast och hårdast av ränteförändringar, eftersom investeringar i bostäder och infrastruktur till stor del är kreditfinansierade.

Beslutet innebär att Riksbanken lämnar den sänkningscykel som inleddes efter räntetoppen på 4 procent. Då tvingades hushåll och företag hantera kraftigt höjda räntekostnader, men efter flera sänkningar har ekonomin gradvis återhämtat sig. Den nu aktuella höjningen signalerar att centralbanken återigen ser inflationsriskerna som tillräckligt allvarliga för att prioritera prisstabilitet före konjunkturstöd.