Nordiska storföretag: Bygg ihop ländernas energisystem

Med ett stort säkerhetspådrag öppnade Finlands president Alexander Stubb på torsdagsmorgonen det första mötet i det nya nordiska samarbetet Nordic Compass Summit. Evenemanget hålls på hotell Draken i Göteborg, som ägs av hotell- och fastighetsmagnaten Petter Stordalen. Kvällen innan hade deltagarna – många av dem vd:ar för Nordens största industriföretag – välkomnats med en middag i Börshuset.

Nordic Compass Summit grundades i maj i år. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter är det ett rundabordsnätverk med familjen Wallenberg och investmentbolaget Investor som initiativtagare. I nätverkets styrelse sitter bland annat Investors ordförande Jacob Wallenberg.

Huvudnumret under torsdagen är presentationen av ett förslag till en gemensam nordisk plan för att få fram fossilfri energi till industrin. I den så kallade Energy Track-planen pekas två energihubbar ut: en i norr och en i söder. Med hjälp av nya kraftledningar och undervattenskablar ska havsbaserad vindkraft, vattenkraft, vätgasproduktion och lagring samt ny kärnkraft kopplas samman. Målet är tryggare energiförsörjning och lägre elpriser i hela Norden.

Bakgrunden är den snabba elektrifieringen av industrin, där allt fler företag inom till exempel stål, batterier och vätgas planerar för stora utbyggnader. I dokumentet bakom planen hävdas att de nordiska länderna har en ”energispets” som kan ge ett försprång i den globala konkurrensen. Elkonsumtionen i Norden beräknas öka från cirka 380 terawattimmar i dag till 525–550 terawattimmar om 15 år. Företag som etablerar sig i de utpekade energizonerna skulle enligt förslaget få snabbare tillgång till förnybar energi och kraftledningar.

På en karta som presenteras under mötet syns bland annat havsbaserade vindkraftsparker i Nordsjön, Kattegatt, södra Bottenhavet och vid Bornholm. Flera företag har enligt dokumentet ställt sig bakom planen, som skulle kunna vara i gång till 2030. Samtidigt konstateras att den förutsätter offentlig finansiering och politiskt stöd. I väntan på besked från politiskt håll sätts nu team samman för att utreda investeringar, juridik, tillgång till kraftledningar och riskfördelning.

Utspelet kommer bara två dygn efter att Jacob Wallenberg och 14 andra tunga svenska industriledare skrev en debattartikel i Dagens Industri med ett snarlikt budskap: att politikens besked om kärnkraften hittills inte räcker. Utöver Vattenfalls planer på nya reaktorer vid Ringhals skriver industriledarna att Fortums planer på ny kärnkraft i Oskarshamn ”behöver bli av” – tillsammans med några av de ansökta projekten med mindre så kallade SMR-reaktorer. De efterfrågar en i riksdagen brett förankrad ram för finansiering och riskdelning som håller över mandatperioder.

Att premiären för den nya konferensen sker just i Göteborg bottnar i att kommunägda Business Region Göteborg, BRG, kontaktades av de danska managementkonsulterna Dalberg för ett år sedan. Dalberg hade fått i uppdrag att samla det nordiska näringslivet. ”Man såg att här finns stora styrkor, och tänk då om vi kan hitta allianser och stärka Norden än mer? Självklart ville vi stå värd för ett sådant möte”, säger Patrik Andersson, vd för BRG.

Nordic Compass samlar ett brett nordiskt näringsliv. Styrelsen leds av Finlands tidigare statsminister Jyrki Katainen. Där ingår också koncernchefer som Øyvind Eriksen på norska Aker, Antti Herlin på finska Kone och Lars Rebien Sørensen, tidigare vd för Novo Nordisk. Vice ordförande är Kristin Skogen Lund, tidigare vd för Schibsted. Från svenska regeringen deltar försvarsminister Pål Jonson och EU-ministern Jessica Rosencrantz. Bland medlemsföretagen finns Ericsson, Volvo, SEB, Danfoss, DNB, Kongsberg, Nokia, Nordea, Telenor och Vattenfall, liksom den svenske industrimannen Carl Bennet. Nätverket uppger att fokus ligger på energi, kapitalmarknaden, ”deep tech” och försvar.

Initiativet är också en del av en bredare diskussion om ökat nordiskt samarbete. Historikern Dick Harrison sade nyligen i en intervju att han har en vision om Norden som en sammanslagen förbundsstat för att klara sig i en värld där demokratier undergrävs. Frågan om hur Norden ska säkra sin energiförsörjning och konkurrenskraft lär därmed fortsätta vara högaktuell långt efter att sommarens toppmöte i Göteborg avslutats.