Mamman lurades av bluffbolag fram till sin död

Ett bolag som redan på 1990-talet drabbade svenska sparare fortsätter ännu idag att dra pengar från sina kunders konton. Nicklas Marklund upptäckte detta när han gick igenom sin döda mammas papper och räkningar. Där hittade han autogirouttag på 400 kronor i månaden till ett företag som heter First Prize Sverige.

Företaget har sitt ursprung i bolaget Premie Invest, som under flera år från slutet av 1990-talet lockade kunder att köpa premieobligationer. Denna sparform, som gavs ut av staten och var en blandning av tryggt sparande och lotteri, finns inte längre på marknaden. Premie Invest köpte upp begagnade premieobligationer och sålde dem vidare på kredit till kunder, och lockade i sin reklam med extra vinster.

Det är oklart exakt när Nicklas Marklunds mamma gick med på bolagets erbjudande. Men om det var under bolagets mest aktiva period för nästan 30 år sedan kan det röra sig om hela 140 000 kronor som dragits från hennes konto över tid. Verksamheten blev väldigt dyr för kunderna och fick hård kritik samt utreddes av flera myndigheter.

Nicklas Marklund lyckades få banken att stoppa autogirot i dödsboet. Han känner inte till att mamman skulle ha fått någon information från First Prize om att pengar drogs från kontot. För honom handlar det nu främst om att förhindra att fler människor drabbas på samma sätt.

”För egen del så är min mor död så det är ingenting att göra åt. Men om man kan hjälpa någon annan så att inte fler blir lidande är det bra. Det är min prioritet”, säger Nicklas Marklund. Han påpekar att det kan röra sig om stora summor över tid, särskilt eftersom autogirouttag är något som lätt kan förbli obemärkt.

Tecken på sociala medier visar att fler kan vara drabbade. En person skriver på en sajt att företaget fortfarande drar pengar från bankkontot, och att inga telefonnummer fungerar när personen försöker kontakta dem för att höra om eventuella vinster. Det visar på ett mönster där kunder har svårt att nå företaget trots att pengar fortsätter dras från deras konton.

Konsumentverket har minst 242 olika anmälningar eller ärenden som har gällt bolaget genom åren. Det senaste från 2022 påminner starkt om Nicklas Marklunds situation. I anmälan skriver en person som sköter sin mors ekonomi att de upptäckt autogiro till First Prize. När personen kontaktade företaget och bad att få se ett giltigt avtal kunde de inte presentera detta på tre veckor. En polisanmälan för bedrägeri gjordes därefter.

De rättsliga turerna kring Premie Invest och dess verksamhet har varit många och långdragna. Redan 1998 uppmärksammade Finansinspektionen bolagets verksamhet och förbjöd dem att förmedla order på premieobligationer, med hot om vite på 100 000 kronor. Men problemen fortsatte.

År 2002 anmälde Riksgäldskontoret, som gav ut premieobligationerna, Premie Invest till Konsumentverket. Två år senare, 2004, var det återigen dags för ett föreläggande och hot om nya viten från Finansinspektionen. Samma år stämde Konsumentverket bolaget i Marknadsdomstolen och vann målet.

I domen från 2006 förbjöds bolaget mot vite på 500 000 kronor att vid marknadsföring av kreditköp av premieobligationer vilseleda om förmånligheten av erbjudandet. Bolaget bestred dock Konsumentverkets beskrivning av verksamheten. Trots detta bytte bolaget senare namn till First Prize Sverige, och kunder följde med i övergången. Klagomålen fortsatte även under det nya namnet.

Premieobligationer var ett sätt för staten att låna pengar av allmänheten. De första gavs ut redan 1918 och erbjöd dels en viss ränta men lottade också ut penningvinster. Riksgälden slutade ge ut premieobligationer 2016, och den sista utestående obligationen återbetalades i slutet av 2021. Det gör verksamheten som First Prize Sverige bedriver än mer anmärkningsvärd, då produkten inte längre existerar.

I First Prize Sveriges senaste tillgängliga årsredovisning för 2024 redovisade bolaget 2,7 miljoner kronor i omsättning. Samma summa gällde för de två tidigare åren, vilket tyder på en fortsatt verksamhet med stabila intäkter trots att premieobligationer inte längre existerar. Detta väcker frågor om vad kunderna egentligen betalar för när pengar fortsätter dras från deras konton.

DN har inte lyckats nå någon ansvarig för bolaget för kommentarer kring verksamheten eller anklagelserna om fortsatta autogirouttag från kunder. Det faktum att bolaget verkar vara svårt att nå gör situationen ännu mer problematisk för de drabbade kunderna.

Fallet illustrerar hur konsumentproblem kan fortsätta i decennier, särskilt när det gäller autogirobetalningar som lätt förbises. För äldre personer och deras anhöriga är det särskilt viktigt att regelbundet granska vilka autogiro som är aktiva på bankkonton.