Ministern: ”Vi vet att vräkningarna har blivit fler”

Finland har satt upp som mål att avskaffa långvarig hemlöshet till 2027. Frågan om målet fortfarande är realistiskt har blivit alltmer aktuell i takt med att regeringen genomför besparingar i de sociala förmånerna. I en intervju säger den minister som ansvarar för frågan att målet är ambitiöst men inte omöjligt. ”Även om vi inte kommer att lyckas avskaffa långvarig hemlöshet nästa år, är målet fortfarande möjligt att uppnå i framtiden”, säger ministern.

Finland har länge betraktats som ett föregångsland i kampen mot hemlöshet. Landet var en av få platser i Europa där antalet hemlösa minskade under 2010-talet. En viktig förklaring var Housing First-modellen, där bostad ges utan krav på nykterhet eller behandling. Metoden har fått internationell uppmärksamhet och har kopierats i flera europeiska städer. Med långvarig hemlöshet avses vanligtvis att en person har varit utan egen bostad i över ett år eller vid upprepade tillfällen under en längre period.

Men den positiva bilden har nu börjat spricka. Vräkningarna har ökat, och flera bedömare varnar för att nedskärningarna i välfärden kan leda till en ny hemlöshetskris. Bakgrunden är Finlands växande statsskuld, som regeringen beskriver som alarmerande. För att få ordning på de offentliga finanserna har besparingar gjorts på flera områden. Ministern försvarar nedskärningarna med att arbete är det bästa skyddet mot hemlöshet. ”Vi har reformerat den sociala tryggheten så att det alltid ska löna sig att arbeta och systemet ska bli enklare”, säger hen.

Kritiker pekar dock på att de människor som står allra längst från arbetsmarknaden – till exempel personer med missbruksproblem eller psykisk ohälsa – inte nödvändigtvis får jobb även om bidragen minskar. För dem kan en sänkt ersättning i stället innebära att de förlorar sitt boende. Ministern medger att vräkningarna har blivit fler, men säger att det ännu inte finns några forskningsresultat som visar hur förändringarna i den sociala tryggheten har påverkat vräkningar eller hemlöshet.

Regeringens strategi är i stället att fördjupa samarbetet mellan städerna och de 21 välfärdsområden som sedan 2023 ansvarar för social- och hälsovården. ”Vi koncentrerar våra resurser på människor i de allra svåraste situationerna genom ett närmare samarbete mellan städerna och välfärdsområdena”, säger ministern. Tanken är att insatserna ska sättas in tidigare och mer träffsäkert, så att ingen hinner bli långvarigt hemlös.

Frågan är om det räcker. Enligt en färsk artikel har Finland gått från att vara ett föregångsland till att riskera en ny hemlöshetskris. Artikeln, som publicerats i en större nyhetspublikation, pekar på att kombinationen av nedskärningar och en allt tuffare bostadsmarknad slår hårt mot dem med svagast ekonomi. Särskilt i tillväxtcentrum som Helsingfors, Tammerfors och Åbo har hyresnivåerna stigit kraftigt under en längre period. För en person som lever på sociala förmåner kan en hyreshöjning vara den utlösande faktorn till hemlöshet.

Ministern håller fast vid att målet till 2027 inte är hugget i sten. Samtidigt öppnar hen för en omprövning av politiken. ”Resultaten. En oberoende utvärdering av det nuvarande programmet mot hemlöshet kommer att genomföras”, svarar hen på frågan om vad som skulle få regeringen att ändra kurs.

Den utvärderingen kan bli avgörande. Om den visar att åtgärderna inte fungerar, kan regeringen tvingas att tänka om. Men med tanke på det allvarliga ekonomiska läget är det osannolikt att några större satsningar görs inom den närmsta tiden. Finland befinner sig i ett vägval: att upprätthålla ambitionen om att avskaffa hemlöshet samtidigt som välfärden krymps. Svaret på om det går ihop lär komma när utvärderingen presenteras.