Den 1 januari 2027 införs krav på fastighetsnära insamling (FNI) i Sverige. Då ska metall, papper, plastförpackningar samt färgat och ofärgat glas samlas in intill bostadsfastigheter, i stället för vid centralt placerade återvinningsstationer. Fem olika behållare för olika avfallsslag ska finnas på plats vid svenska byggnader. För företagen som säljer kärl och skåp till bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och villaägare har den nya lagen skapat ett tryck utan motstycke.
– Efterfrågan gör att 2026 blir ett exceptionellt år för branschen, säger Marcos Carlson, vd på Sansac, ett av företagen i Sverige som säljer avfallsbehållare.
Men tiden är knapp. Carlson konstaterar att en stor kommun som gör en beställning i dag inte kan räkna med att få sina lösningar på plats före årsskiftet.
– Om en stor kommun skulle göra en beställning nu är det bara att glömma att det skulle bli klart innan januari, säger han.
Hos konkurrenten PWS Nordic är trycket lika påtagligt. Vd:n Dan Håkansson uppger att företaget tillverkar närmare 35 000 kärl i veckan.
– Det är väldigt högt tryck nu och vi producerar dygnet runt. Det är en himla massa kärl, säger han.
Enklare lösningar, som vanliga plastkärl, kan enligt Håkansson fortfarande levereras snabbt till enskilda fastighetsägare. Större installationer, som miljörum, tar däremot längre tid att få fram. Flera aktörer räknar därför med att omställningen kommer att fortsätta långt in på 2027.
– Jag kan redan nu säga att vi ser att det här kommer fortsätta över 2027 och framåt, säger Claes Vahlberg, försäljningschef på Sansac.
Kommunerna har haft möjlighet att ställa om sedan 2024, men omställningstiden har kritiserats för att vara för kort. Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, vågar inte lova att alla 290 kommuner hinner bli klara.
– Det här är en gigantisk logistikförändring som måste få ta tid, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige.
Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har riktat skarp kritik mot lagen. I en debattartikel tidigare i år skrev organisationen att lagen ”skapar fler problem än den löser” och att den tar för lite hänsyn till skillnaderna mellan landets kommuner – allt från urbana innerstäder med smala gator och gamla hus till glesbebyggda vidder.
Särskilt storstäderna står inför utmaningar. I Stockholms innerstad är bristen på utrymme för både sopkärl och sopbilar påtaglig, vilket bland annat Svenska Dagbladet har rapporterat om. På glesbygden handlar problemen i stället om långa avstånd och svårigheter att upprätthålla en tillräckligt tät hämtningsfrekvens.
Bakgrunden till de nya reglerna är EU:s avfallsdirektiv, som kräver att medlemsländerna underlättar återvinning. Sveriges riksdag röstade igenom den nya förordningen 2022. Därefter har kommunerna tagit över ansvaret för att samla in förpackningsavfall från hushållen, medan producenterna fortfarande står för kostnaderna för information, insamling och återvinning. Fastighetsägarna ansvarar för att installera lämpliga utrymmen, exempelvis genom att bygga om miljörum. I glesbefolkade områden är det möjligt att få undantag, och insamlingen får i vissa fall ligga högst 400 meter från bostaden.
Enligt Claes Vahlberg är syftet med reformen att öka utsorteringen av material som Sverige i dag inte återvinner i tillräcklig utsträckning.
– Ambitionen är bra. Målet är att utsorteringen ska öka där vi inte uppnår EU-målen i dag. Det är framför allt på papper och plast man ligger efter, säger han.
Förseningarna beror inte bara på att många kommuner och fastighetsägare väntat för länge med att påbörja arbetet. Det ekonomiska läget har också spelat in. Den nya förordningen följdes av stigande inflation och räntehöjningar, vilket fått många bostadsrättsföreningar att avvakta med investeringar.
– Bilden har varit att många bostadsrättsföreningar och fastighetsägare har avvaktat med att investera för att det ekonomiska läget har varit dåligt, säger Claes Vahlberg.
Nu har efterfrågan ökat i takt med att årsskiftet närmar sig. Marcos Carlson på Sansac konstaterar att verkligheten har kommit ikapp många.
– Det är tydligt att verkligheten har kommit ikapp många nu med fyra månader kvar av året, säger han.
Frågan är vad som händer när tidsfristen väl har passerat. Flera bedömare räknar med att arbetet fortsätter under 2027, och att en del kommuner helt enkelt får acceptera att de inte blir klara i tid.
