Pensionärer blir rikare: ”Jobbar hela vägen”

Pensionärers köpkraft visar en tydlig uppgång under 2024 efter att ha minskat året innan. Enligt en ny undersökning från Alecta hade 67-åringar som pensionerades under 2024 i snitt knappt 4 000 kronor mer per månad att röra sig med jämfört med de som gick i pension året innan. Det är en märkbar ökning som kommer efter ett år då köpkraften tvärtom sjönk.

Undersökningen, som baseras på inkomståret 2024, omfattar personer födda 1957. För att göra jämförelsen rättvis räknar Alecta om alla belopp till 2024 års penningvärde. Det innebär att skillnaderna verkligen speglar förändringar i köpkraft snarare än bara nominella inkomstförändringar.

Staffan Ström, pensionsexpert på Alecta, förklarar att förändringen mellan åren varit dramatisk. År 2023 sjönk köpkraften för dåvarande 67-åringar, det vill säga personer födda 1956. Detta var en direkt konsekvens av den höga inflationen som drabbade Sverige och resten av världen under den perioden.

Nu när inflationen fallit tillbaka till mer normala nivåer syns en kraftig återhämtning. Den stora ökningen i pensionärernas köpkraft kan delvis förklaras av att prisökningarna avtagit, men det finns också andra viktiga faktorer bakom utvecklingen.

En av de mest betydande förklaringarna är att dagens pensionärer arbetar längre. Ström pekar på att personer som går i pension idag i mycket högre grad har fortsatt arbeta hela vägen fram till pensionsåldern. Detta står i skarp kontrast mot tidigare generationer där det var betydligt vanligare att man hamnade i långtidssjukskrivning eller långtidsarbetslöshet innan pensionen.

Detta mönster speglar flera samhällstrender. Arbetsmarknaden har blivit mer inkluderande för äldre arbetstagare, samtidigt som många arbetsgivare har insett värdet av att behålla erfaren personal. Dessutom har förändringar i sjukförsäkringssystemet och arbetsmarknadspolitiken påverkat hur länge människor faktiskt arbetar.

För just årskullarna födda 1957 finns det också en specifik skatteteknisk förklaring. Dessa personer fick inte del av det förhöjda grundavdraget under 2023, vilket innebar att de betalade för hög skatt det året. Detta kompenserades sedan under 2024 genom en justering. Men även om man bortser från denna engångseffekt skulle personer födda 1957 ha hamnat en god bit över dem födda 1956 i inkomst.

Parallellt med ökningen av pensionsinkomsterna har också antalet så kallade jobbonärer vuxit kraftigt. Under 2024 ökade denna grupp med 20 000 personer till totalt 465 000 individer. Alecta definierar jobbonärer som personer över 66 år som väljer att fortsätta arbeta efter pensionsåldern.

Det vanligaste mönstret bland jobbonärer är att arbeta deltid, oftast någon eller några dagar i veckan. Detta ger en möjlighet att kombinera den ekonomiska tryggheten från pensionen med fortsatt yrkesaktivitet och social gemenskap på arbetsplatsen.

Alecta har tidigare genomfört djupgående intervjuer med flera hundra jobbonärer för att förstå deras motivation. Resultaten visar ett tydligt mönster: de flesta fortsätter arbeta för att de tycker det är stimulerande och meningsfullt, inte av ekonomisk nödvändighet.

Ström betonar att det handlar om frivillighet snarare än tvång. De som väljer att fortsätta arbeta efter 66 år gör det typiskt sett för att de vill, inte för att de behöver det ekonomiskt. Detta indikerar en relativt stark ekonomisk situation för denna grupp av pensionärer.

Utvecklingen pekar på en förändrad syn på pensionering och åldrande i samhället. Allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden längre, vilket både stärker deras egen ekonomi och bidrar till samhällsekonomin genom deras arbetsinsats och skatteintäkter.

Den positiva trenden för köpkraften under 2024 måste dock ses i ljuset av tidigare års utmaningar. Inflationsåret 2023 påverkade alla grupper i samhället, men pensionärer är ofta särskilt känsliga för prisökningar eftersom de har begränsade möjligheter att öka sina inkomster.