Peter Alestig: Nu är ”heatflation” verklighet – kan ge räntechock i vinter

På onsdagen kom två rapporter som vid en första anblick verkar vara helt fristående. Tillsammans pekar de dock mot samma slutsats: en räntesmäll kan vara på väg mot världsekonomin och svenska hushåll.

Den ena rapporten är SCB:s inflationsstatistik. Den visar att priserna i Sverige i september steg dubbelt så snabbt som månaden innan. Enligt SCB är förklaringen tydlig: energipriserna. Sannolikt är det bara början. Under hösten väntas priserna på fossila drivmedel stiga kraftigt globalt, bland annat till följd av kriget med Iran. I Sverige kan trycket bli ännu högre när Tidöregeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel löper ut.

Högre energipriser stannar sällan vid pumpen. De sprider sig snabbt till andra varor och tjänster, vilket förstärker inflationstrycket. Flera ekonomer räknar därför med att Riksbanken höjer styrräntan i vinter. För svenska hushåll, som redan har känt av flera år av snabbt stigande priser och högre bolånekostnader, skulle ytterligare en räntehöjning komma i ett känsligt läge.

Den andra rapporten kommer från FN:s väderorganisation WMO, som varnar för att klimatfenomenet El Niño nu snabbt ökar i kraft. El Niño är ett naturligt återkommande fenomen som uppstår när havstemperaturen i östra Stilla havet blir ovanligt hög, vilket rubbar vädermönster över hela planeten. Det som sker den här gången är dock unikt. Den nuvarande El Niño ser ut att bli den i särklass kraftfullaste som uppmätts, motsvarande ungefär den uppvärmning som tio år av konstant förbränning av kol, olja och gas ger upphov till. Enligt WMO kan 2027 bli det hetaste året som uppmätts globalt.

Extremvädret väntas slå hårt mot stora delar av världen. Australien, Sydostasien, södra Afrika och stora delar av Sydamerika riskerar torka, värmeböljor och skogsbränder. Den indiska monsunen kan försvagas, medan södra USA väntas få intensiv nederbörd och översvämningar.

För gruvnäringen är riskerna påtagliga. Australien, Chile, Peru och Sydafrika är några av de länder där gruvindustrin kan påverkas av torka, vattenbrist och extrem värme. Flera av de drabbade regionerna är centrala för utbudet av koppar, järnmalm och ädelmetaller. Vattenbrist kan också störa den vattenkraft som många gruvor är beroende av. Analysföretaget S&P Global konstaterar i ekonomipodden The Decisive att en så kallad super-El Niño kan utvecklas till en global utbudschock som stör livsmedelsproduktion, energisystem, gruvdrift, transporter och handel – samtidigt som den bidrar till inflation och politisk instabilitet.

– Detta kommer att påverka alla ekonomier globalt, säger Justin Valentino, chef för riskkvantifiering på S&P.

Enligt S&P slår El Niño mot världsekonomin genom tre kanaler. För det första pressas energisystemen: vattenkraften ger lägre leveranser samtidigt som efterfrågan på kyla ökar. För Europa är läget särskilt bekymmersamt, med låga gaslager inför vintern. För det andra slår extremvädret mot hamnar och globala flaskhalsar, vilket ytterligare stör logistikkedjorna. Panamakanalen har redan tvingats minska trafiken på grund av vattenbrist. För det tredje minskar matproduktionen i torkdrabbade områden. Redan nu har det globala sockerpriset stigit med 25 procent, något som kopplas till El Niño.

Även Europeiska centralbanken varnade i sin senaste Economic Bulletin för att klimatfenomenet kan pressa upp matpriserna mer än väntat. Särskilt ris, kakao, kaffe och palmolja pekas ut som varor som kan bli kraftigt dyrare. De höjda matpriserna slår hårdast mot låginkomstländer, men de påverkar också inflationen i industriländerna och därmed centralbankernas räntebeslut.

Redan före El Niño har världsekonomin kämpat med höga energipriser, störda leveranskedjor och geopolitiska spänningar. En ny utbudschock i form av extremväder skulle därför kunna få större genomslag än vid tidigare El Niño-episoder. Enligt bedömare är det inte bara fråga om ett tillfälligt prislyft; om skördar slås ut och gruvproduktion stannar kan effekterna bli långvariga.

Den samlade effekten är att inflationen kan fortsätta uppåt i ett redan känsligt läge. För svenska hushåll, där många bär stora bolån, skulle ytterligare räntehöjningar slå direkt mot plånboken.

Fenomenet har fått ett eget begrepp: heatflation – kombinationen av hetta och inflation. Det lär vi få höra mer av.