Polisens nya lista – 72 barn och unga som vill ta uppdrag åt gängen

Barn och ungdomar rekryteras i allt högre utsträckning via sociala medier och krypterade chattappar för att utföra brott åt kriminella nätverk. I annonser som Dagens Nyheter tagit del av utlovas snabba pengar mot enkla uppdrag. ”Söker enbart någon som skall knacka på en adress o få ett kuvert”, står det i ett meddelande i appen Signal.

Uppdragen som beskrivs är att köpa kontantkort, låna ut sitt bankkonto eller hämta kuvert. Flera annonser är fyllda av glada emojis och riktar sig tydligt till barn och ungdomar. Enligt polisen handlar det dock inte om några harmlösa extraknäck, utan om rekrytering till organiserad brottslighet.

Johan Olsson, chef för polisens Nationella operativa avdelning, Noa, säger att gängen byggt upp internationella strukturer för bedrägerier, på samma sätt som för narkotikahandel och våldsuppdrag. Verksamheten bedrivs i närmast industriell skala. ”Någon tar fram ett manus, någon ringer och lurar människor, någon har kontakt med en kontomålvakt, någon styr upplägget. Och många av dem sitter utomlands”, säger han.

De ungdomar som värvas placeras längst ner i systemet. Tanken är att de ska bli så kallade målvakter – personer som tar på sig det formella ansvaret för konton eller telekomabonnemang och som riskerar att fällas om brotten upptäcks. Enligt Noa-chefen kan de lagföras för brott, även om uppdraget uppfattas som litet eller harmlöst.

Polisen har granskat vilka som svarat på annonserna och sagt sig vara beredda att ta uppdrag. Resultatet är en lista över 72 personer, där de flesta är barn i yngre tonåren. Listan har skickats ut till polisens regioner, som nu kontaktar barnen och deras vårdnadshavare. ”Det handlar mycket om att förklara att det här är en mycket dålig idé som kan få stora konsekvenser”, säger Johan Olsson.

Bedrägerierna kan bland annat handla om att köpa telefonkort, låna ut bankkonton eller så kallat guldplock – att lura personer på smycken och värdesaker. Bakom varje uppdrag finns kriminella nätverk som använder kontona och abonnemangen för att genomföra bedrägerier i flera led. Förutom de ekonomiska offren innebär upplägget att gängen får tillgång till infrastruktur som är svår att spåra.

Riskerna för den enskilde ungdomen slutar inte med ett brottsmisstänkt uppdrag. Johan Olsson understryker att upplägget snabbt kan förvandlas till hot och utpressning. När de kriminella har fått tag på uppgifter om en person kan de pressa denne att utföra fler och grövre uppgifter. Även familjen kan hotas. ”Det vänder snabbt från löften om stora pengar till hot”, säger han.

Enligt Noa finns ingen tydlig könsskillnad bland de rekryterade. Till skillnad från våldsbrott, där killar är överrepresenterade, är tjejer lika tänkbara måltavlor för den här typen av bedrägeriverksamhet. Ungdomarna kommer från hela landet, och polisen bedömer att även unga utan tidigare koppling till kriminella miljöer kan värvas.

Att sätta stopp för rekryteringen är en svår uppgift. Johan Olsson är medveten om att listan på 72 personer varken hindrar gängen från att publicera nya annonser eller löser problemet på lång sikt. ”Vi jagar de här 70, men då lägger brottslingarna ut en ny annons och det dyker upp 70 nya någon annanstans. Och när vi griper en anstiftare, dyker det upp en ny eftersom hela infrastrukturen finns kvar”, säger han.

Han hoppas därför på ny lagstiftning som ger polis, tull och Säkerhetspolisen utökade möjligheter att agera i cybermiljön. Myndigheterna ska kunna få tillgång till telefoner, servrar, databaser och lagringstjänster utan att det räknas som dataintrång. ”Vi behöver få bättre möjligheter att agera i cybermiljön och kunna angripa deras tekniska infrastruktur”, säger Noa-chefen.

Han uppmanar samtidigt föräldrar att vara medvetna om den nya typen av digital rekrytering. Många tror enligt honom att deras barn inte kan bli kontaktade, men i dag sker värvningen inte bara fysiskt utan i hög grad på nätet. ”Det här är något nytt, alla ungdomar kan bli kontaktade och utsatta för den här brottsligheten”, säger han.