Så mycket kostar fritidshuset att äga – varje år

Att äga ett fritidshus är en klassisk svensk dröm, men verkligheten bakom drömmen har blivit allt dyrare. Enligt en färsk beräkning från Länsförsäkringar kostar ett nyinköpt fritidshus på 60 kvadratmeter ägaren omkring 96 000 kronor per år. För den som endast vistas i stugan under fyra veckor om året innebär det en kostnad på närmare 24 000 kronor per använd vecka. Siffran väcker frågor om huruvida ägandet verkligen lönar sig ekonomiskt, särskilt i en tid av höga räntor och skiftande bostadsmarknad.

Beräkningen, som baseras på ett genomsnittligt nyköpt hus, inkluderar en rad olika kostnadsposter. Utöver kapitalkostnaden, det vill säga räntan på bolånet, räknas driftkostnader som el, vatten och avlopp in, liksom underhåll och försäkringar. Att dessutom ta höjd för oförutsedda utgifter, såsom tjälskador eller renovering av tak, gör att den faktiska kostnaden kan bli ännu högre. Länsförsäkringar, som är en av landets största aktörer inom försäkring och bank, har genom åren publicerat liknande kalkyler för att ge konsumenter en mer nyanserad bild av vad ett fritidshus faktiskt innebär.

Den ekonomiska verkligheten har förändrats dramatiskt under de senaste åren. Sedan Riksbanken inledde sin räntehöjningscykel har boräntorna stigit kraftigt, och även om centralbanken under senare tid har börjat sänka styrräntan ligger de faktiska bolåneräntorna fortfarande på historiskt höga nivåer jämfört med för bara några år sedan. För den som finansierar sitt fritidshus med en betydande andel lån är just kapitalkostnaden den enskilt största utgiften, vilket gör att känsligheten för ränteläget är hög.

Marknaden för fritidshus har dessutom genomgått en tydlig förändring. Under pandemin sköt efterfrågan i höjden när många sökte sig ut från storstäderna för att kunna arbeta på distans. Priserna på såväl sjönära fastigheter som skogsområden nådde rekordnivåer, framför allt i populära turistregioner som Dalarna, Värmland och Stockholms skärgård. Men i takt med att räntorna steg och distansarbetet intensifierades under en längre period, svalnade marknaden markant. I dag ser vi en normalisering av priserna, men även en stor variation mellan olika delar av landet. Medan attraktiva kustlägen fortfarande håller höga priser, har mindre attraktiva fastigheter i inlandet sjunkit mer i värde.

Jämför man kostnaden med att hyra en stuga blir siffrorna slående. En vecka i en hyrd stuga i exempelvis Dalarna kostar ofta mellan 8 000 och 12 000 kronor under högsäsong. För samma summa som ett år av ägande (96 000 kronor) kan man på så sätt hyra betydligt fler veckor. Detta är en central poäng i Länsförsäkringars analys – för den som inte planerar att använda stugan mer än några sommarveckor kan hyra vara ett ekonomiskt överlägset alternativ.

Det finns dock fler dimensioner än den strikt ekonomiska. Ägandet av ett fritidshus handlar ofta om känslomässiga värden, såsom förankring i en bygd, möjlighet att lämna saker på plats eller friheten att komma och gå. Många köpare ser det som en investering i livskvalitet snarare än en ren affär. För att dämpa de årliga kostnaderna är det dessutom vanligt att fritidshusägare hyr ut stugan under delar av året, vilket kan täcka en stor del av driftkostnaderna. Plattformar som Airbnb och Blocket har gjort uthyrning enklare, men även detta medför praktiska och skattemässiga aspekter att ta hänsyn till.

Den nya beräkningen från Länsförsäkringar kommer i ett läge där många svenska hushåll har ansträngd ekonomi. Inflationen, även om den har klingat av, har satt sina spår, och det påverkar inte bara räntorna utan även kostnaderna för byggmaterial och hantverkare, vilket gör underhållet av ett fritidshus dyrare än tidigare. Enligt Statistiska centralbyrån har boendekostnaderna generellt ökat med flera procent bara det senaste året, och fritidshus är inget undantag.

Slutsatsen för den som funderar på att köpa ett fritidshus är att noggrant räkna på den faktiska användningen. Om planen är att bara vara där några veckor varje år, och det inte finns en stark känslomässig koppling eller planer på uthyrning, kan den ekonomiska ekvationen bli svår att försvara. Men för den som ser stugan som en permanent mötesplats för familjen eller använder den året runt, kan de 96 000 kronorna om året i många fall vara en rimlig kostnad för den frihet och gemenskap som ett fritidshus erbjuder. Marknaden, precis som ekonomin, kräver idag mer eftertanke än den gjorde under pandemins rusch – och då är en tydlig kalkyl en ovärderlig sparpartner.