Föreställningen att ett glas vin om dagen kan vara bra för hjärnan har länge varit utbredd. Den bilden håller inte längre. Nyare forskning pekar i en annan riktning: även måttligt drickande kan ha negativa effekter på hjärnans hälsa. Forskare är i dag betydligt mer försiktiga än tidigare med att beskriva alkohol som skyddsfaktor, och flera studier som använts som grund för den gamla sanningen har ifrågasatts.

Bakgrunden till idén om att måttlig alkoholkonsumtion kan vara nyttig går årtionden tillbaka. Epidemiologiska undersökningar visade ofta att personer som drack lite eller måttligt hade lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar och tidig död jämfört med dem som inte drack alls. Detta så kallade J-formade samband tolkades som att en liten mängd alkohol skyddade kroppen, och särskilt rött vin framstod som hälsosamt.

Problemet var att jämförelserna byggde på svag vetenskap. I gruppen med nykterister fanns många personer som hade slutat dricka på grund av sjukdom, medicinering eller tidigare missbruk. Dessa personer hade redan en förhöjd risk, vilket fick de måttliga drickarna att se friskare ut än de var. Dessutom visade sig personer som drack måttligt ofta ha högre inkomst, bättre utbildning och sundare levnadsvanor i övrigt. När forskare väl kontrollerade för sådana faktorer försvann stora delar av de skyddande effekterna.

Nya genetiska studier har ytterligare försvagat idén om alkohol som hälsofrämjande. Genom att studera människor med genetiska varianter som gör att de tål alkohol sämre – och därför dricker mindre – har forskare kunnat skilja effekterna av alkohol från andra livsstilsfaktorer. Resultaten visar att sambandet mellan låg konsumtion och lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom i stort sett försvinner. I stället framträder en tydligare bild: alkohol är ett nervgift med skadliga effekter även i lägre doser.

Framför allt hjärnforskningen har bidragit till att förändra synen på måttligt drickande. Magnetkameraundersökningar av stora befolkningsgrupper har visat att även en konsumtion som tidigare kallats måttlig kan kopplas till minskad hjärnvolym. Särskilt utsatt är hippocampus, en hjärnregion som spelar en central roll för minne och inlärning. Forskare har också sett förändringar i hjärnans vita substans, som är avgörande för kommunikationen mellan olika delar av hjärnan. Sådana förändringar har i sin tur kopplats till ökad risk för kognitiv svikt och demens senare i livet.

Ur ett neurologiskt perspektiv är mekanismerna kända. Alkohol påverkar hjärnans signalsubstanser, rubbar balansen mellan nervceller och bidrar till inflammation och skador på blodkärlen. Vid långvarig konsumtion kan hjärnvävnad brytas ned, och även enstaka tillfällen av kraftig berusning kan ge bestående men. Unga människor är särskilt känsliga eftersom hjärnan fortsätter att utvecklas upp i tjugoårsåldern.

Den gamla uppfattningen har också problem med intressekonflikter. Kritiker har länge uppmärksammat att flera studier som visat positiva hälsoeffekter av alkohol har finansierats av vin- och spritindustrin. Det har bidragit till att förstärka bilden av att ett glas rött vin är något annat än en drog. I takt med att oberoende forskningsresultat har vuxit fram har dock den bilden gradvis förändrats.

I dag är många forskare tydliga med att det inte finns någon känd konsumtionsnivå som är helt riskfri. De svenska myndigheterna har också anpassat sina råd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna att inte dricka mer än tio gram alkohol per dag, vilket motsvarar ungefär ett glas vin, och att inte dricka på fler än fyra dagar i veckan. Dessa nivåer handlar om att begränsa risken, inte om att garantera säkerhet. För gravida och personer under 18 år är rekommendationen fullständig avhållsamhet.

För den som vill värna hjärnans hälsa är slutsatsen enkel, enligt forskarna: ju mindre alkohol, desto bättre. Den särskilda fördelen med att dricka måttligt har i praktiken mycket svagt stöd i dagens vetenskap. Avhållsamhet är visserligen inte det enda alternativet, men det är det enda som med säkerhet undviker de skador som alkoholen kan orsaka.

Dela.

18 kommentarer

  1. Interesting update on Så påverkar fredagsdrinken risken för demens. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply