Boklistan vecka 43: Kommissarier, konspirationer i bokbranschen, förluster och Norge

Författaren och konstnären Carl Johan De Geer är aktuell med en ny bok. ”En studie i rött svart blått grönt” ges ut av Kaunitz-Olsson och är en utökad version av den julfeuilleton som publicerades i Dagens Nyheter för ett år sedan. I centrum står den pensionerade kommissarien Karl Lohman, som får i uppdrag att utreda stölden av ett modelltåg från Åhléns skyltfönster. De Geer, som under hela sitt konstnärskap rört sig mellan måleri, formgivning, fotografi och litteratur, har länge haft en förkärlek för hårdkokta deckarmiljöer – en tradition som sträcker sig tillbaka till Fritz Langs filmer ”M” och ”Das Testament des Dr. Mabuse”, där Otto Wernicke spelade kommissarie Lohmann. Det är också därifrån namnet i berättelsen är hämtat.

I ett personligt hållet nyhetsbrev från Dagens Nyheter berättar skribenten hur han under en period svarade i telefon med ett irriterat ”Ja!? Lohmann!” som en tribut till Wernickes berömda gestalt. Numera är imitationen sedan länge övergiven, men entusiasmen för den pensionerade kommissarien som litterär typ är tydlig. Han får också sällskap av en annan klassiker: Hans Alfredson, en av Sveriges mest folkkära underhållare, gav ut novellsamlingen ”Lagens långa näsa” med 21 berättelser där den pensionerade kommissarien Albin Winkelryd sitter på Café Idyll på Söder i Stockholm och minns sina märkligaste fall.

Bakom de litterära reflexionerna finns också en oro för bokmarknadens utveckling. På jakt efter Tomas Ljungs svårbeskrivliga ”Sarmatiska havet” mötte skribenten mest tomma hyllor. Gleerups bokhandel i Lund, en av Sveriges anrikaste bokhandlar med rötter i 1800-talet, har förändrats i grunden. Förlaget Ellerströms, tidigare en av Lunds viktigaste oberoende utgivare, har flyttat till Malmö. I Stockholm uppgav Rönnells antikvariat att man hade ett exemplar av boken, men det visade sig vara försvunnet – möjligen stulet. Utvecklingen tolkas som ytterligare ett tecken på att Amazon och nätjättarna nu sätter allt hårdare press på den fysiska bokhandeln. Boken i fråga är sedan länge slutsåld hos förlaget, vilket gör den till ett typexempel på de svårigheter som uppstår när verk efterfrågas men inte finns tillgängliga.

Samtidigt utkommer ny litteratur på löpande band. Den tyske sociologen Andreas Reckwitz är aktuell på svenska med ”Förlust”, översatt av Christian Nilsson och utgiven av Daidalos. Reckwitz, som internationellt är känd för sitt stora verk ”Singulariteternas samhälle”, argumenterar här för att modernitetens framstegsraseri oundvikligen åtföljs av en känsla av förlust: förlusten av natur, identitet, trygghet och gemenskap. Det är en tes som onekligen känns samtida. Men bokens motto väcker invändningar hos skribenten. ”Freedom is just another word for nothing left to lose” tillskrivs ofta Janis Joplin, men låten ”Me and Bobby McGee” är skriven av Kris Kristofferson – vars egen inspelning, enligt nyhetsbrevet, är ”oändligt mycket bättre”. Att citatet attribueras fel blir i sig ett exempel på den sorts förlust av trovärdighet som Reckwitz beskriver.

Norskt kulturliv får också uppmärksamhet. Norge tog under veckan hem samtliga av Nordiska rådets kulturpriser, en bedrift som sällan skådats. I Sverige väcker det både beundran och ett visst sting av avund – en känsla som redan har skildrats poetiskt av Gunnar D Hansson i diktboken ”Förlusten av Norge”, vilken tematiskt har flera beröringspunkter med Tomas Ljungs ”Sarmatiska havet”. Båda verken kretsar kring förlust, gränser och nordisk identitet, om än i helt olika former.

Veckans kritikerlista i Dagens Nyheter toppas av Alexis Wrights australiska roman ”Carpentaria”, följd av Mary Beards ”På tal om klassiker”, Karolina Ramqvists ”Nattsäsong”, Samar Yazbeks ”Ger er av, annars dör ni”, Douglas Stuarts ”John och John”, Klas Östergrens ”Inkokt ruda”, Patrick Radden Keefes ”Oligarkens son”, Georgi Gospodinovs ”Vemodets fysik”, Anne Carsons ”Fel Norma” och Roland Paulsens ”Avbegåvad”. Listan, som röstas fram av tidningens kritiker, ger en bred bild av höstens utgivning – från australisk urfolksepos till teatervärldar, syriska vittnesmål och framtidskammarspel.

Slutligen, och med viss självdistans, redovisar skribenten en oro över könsfördelningen i nyhetsbrevet. Enligt tidningens interna mätningar, som görs av en robot varje månad, ska antalet omnämnda kvinnor och män vägas samman. För att kompensera en skev fördelning avslutas brevet med en lång rad namn – från Britta, Maria, Åsa och Malin till Gullan, Hedvig, Cecilia och Paris Paloma – en påminnelse om att bokmarknaden och kulturjournalistiken alltjämt formas av både tradition och nya röster.